Stressen i skolan – hela intervjun

Publicerad 2016-04-13 08:45

Eleverna Vendela och Hanna från Edboskolan tog med sig skolkompisarnas frågor till utbildningsministern Gustav Fridolin. Här är hela intervjun, fråga för fråga. 

 

Hanna: Du skrev en debattartikel om att du skulle fixa skolan på hundra dagar. Hur har det gått?

 

– Det vi egentligen skrev var vad vi skulle göra under de första hundra dagarna. Sedan satte de en rubrik som vi fått äta upp. Men det vi lyckats med av det jag tar upp i den där artikeln är att anställa fler i skolan. Under den tidigare regeringen så skars nästan 10 000 medarbetare bort från skolan. Nu är det nästan 5000 fler anställda än när vi tillträdde. De allra flesta av dem är anställda med statliga pengar. Det gör skillnad.

 

– Vi har också börjat satsa på höjda lärarlöner. I höst kommer 60 000 lärare – det jobbar ungefär 100 000 lärare i högstadiet och gymnasiet så det är en ganska stor del – få höjda lärarlöner med statliga pengar. Det gör att det är fler som vill bli lärare, söktrycket till lärarutbildningarna har ökat, så det har vi lyckats med. 

 

– Det som inte går så bra, eller har gått så bra är att vi behöver mer politisk enighet om skolan. Att man känner att man vet vad politiken ska göra för skola över val och regeringsskiften. Inom försvarspolitiken är det så att man vet vad som gäller och jag tycker att skolan ska göra samma sak. Där är vi inte än. 

 

Vendela: Det är många som är stressade över det det nya betygssystemet. Det känns som att man blir mer bedömd på hur dålig man är och inte på hur bra man är. Ett enda prov kan dra ner så mycket så man får liksom inte ha en dålig dag. Om man bara sovit två timmar kanske man inte presterar sitt bästa på provet och då dras hela betyget ner. 

 

– Så ska det inte funka. Det var den förra regeringen som införde betygssystemet. Om man ska förklara vad man tänkte så var inte tanken någonsin att man skulle bryta upp varje ämne i små moment och sedan skulle man ha det vid ett par lektionstillfällen med prov på slutet och lyckas du inte med det provet så that's it. Tanken var ju att du skulle vara bättre i slutet av en kurs än i början, det är ju lite därför man går i skolan. Tanken var ju snarare att de här momenten skulle ligga parallellt och att man hela tiden skulle återkomma till dem. Det är i dag en hel del lärare  som börjar använder betygssystemet på det sättet nu och min bild är att det blir lite bättre i användningen av det. Man borde infört det på ett helt annat sätt.

 

– Förr när man gjorde stora skolreformer så var ju också politiken mer överens. Först övade man på frågorna och sedan utvärderade man det och så rullades det ut. Nu var det väldigt mycket som hände väldigt, väldigt snabbt och då blir det fel. Många elever beskrev sig som försökskaniner för det nya systemet och så ska det inte vara. Vi håller på att justera i det där systemet för att det ska bli mer som man tänkt. Vi får en utredning den här månaden med förslag på vad som kan göras. 

 

Hanna: Betygen slår så fel i idrotten också. Du kan ha A på alla andra delar, men D i redskapsgympan och då drar det ner väldigt mycket. Det är det som gör att många som är väldigt sportiga ändå får dåliga betyg. Är det rättvist?

 

– Tanken är att man inte ska ge upp om det man har svårast för heller. Jaja, det spelar inte så stor roll för det var bara en sak. Om man är bra i Svenska så måste man vara bra både på att läsa, skriva och förstå litteratur. Det går liksom inte att välja bort något. Men blir det för många sådana där små moment och om det blir att man ska riva av ett och ett och vara bäst på allt redan från början då blir det, då delar jag din bild. Då har det blivit snett i hur man når ut. Det var inte så det var tänkt.

 

Vendela: Elever är mer stressade idag. En anledning är att man behöver ta ansvar tidigare nu för sitt eget skolarbete. Och det är få som klarar av att ta det ansvaret i 15, 16-årsåldern. Många blir utbrända. Det har också blivit svårare att komma in på gymnasiet.

 

Hanna: Jag har till exempel haft magkatarr för att jag är så stressad och det behöver ju inte vara så. Speciellt inte i nian. 

 

– Nej. Men vi måste försöka se vad det är i skolan som stressar och vad som beror på andra faktorer. All stress i skolan handlar inte bara om hur skolan är organiserad utan också om hur samhället i övrigt funkar. Till exempel så har vi stora klyftor i samhället, att vi haft en hög ungdomsarbetslöshet.  Det  de sakerna blir också stressande i skolan. Då blir det så mycket som står på spel upplevs som mycket högre och när man ser utslagningen varje dag det ger ett stressat samhälle. Med en vuxenutbildning och när man ser att det finns chanser att få, att hela mitt liv avgörs inte just på det här provet det är viktigt. Det är viktigt att man går i skolan för att det är stort och häftigt att lära sig saker och inte för vad som ska hända sedan. 

 

– Ja vi måste jobba med betygssystemet och vi måste också få en bättre elevhälsa. För de skolor som har bättre trygghet jobbar med elevhälsa som en motor i det arbetet, som inte bara är någon man går till då och då när man mår dåligt utan är en aktiv kraft för att förebygga ohälsa och otrygghet och kränkningar. 

 

Hanna: Du har ju själv barn. Vad är du mest orolig för när ditt barn ska in i det här skolsystemet?

– Jag är mest rädd för, som inte har med det nya skolsystemet att göra, det är mobbning. Oavsett om hon upplever mobbning eller ser mobbningen eller själv blir en del av mobbningen. Jag har mött så många när jag själv jobbade som lärare på folkhögskola där man möter vuxna som inte fick gymnasiekompetens i gymnasieåldern. Då har jag förstått vad mobbning kan göra, hur hårt den slår, hur sexistisk den kan vara mot tjejer. Ska jag svara helt ärligt så är det det. Det finns få skolor där elever är så trygga i skolan som  i Sverige. Det är bra, men det är ingen hjälp för de som blir utsatta. De finns och de är alldeles för många. Jag hade kunnat plocka politiska poäng på något som de är ansvariga för i den tidigare regeringen, men nej,  det är det som oroar mig mest. 

 

Vendela: Är ni klara med betygssystemet?

 

– Vi kommer  att justera det lite grand. Vi ska få en utredning den här månaden som säger så här kan vi komma bort från det här momenttänkandet, men vi river inte upp det och gör ett nytt för då gör vi lite om samma misstag att hela tiden förändra jättemycket. 

 

Vendela: Titta här på vårt schema. 35 minuters matte och sedan 40 minuter historia. Det är så sönderhugget. Man blir stressad för att det är ett litet arbete där, ett litet arbete här. Det kan också vara en anledning till att det blir så stressigt. Det är samma när det är nationella prov så kan man inte bara lägga sin tid på det utan då har man en massa andra prov och inlämningsuppgifter parallellt med det. 

 

– Schemaläggning är en väldigt svår grej, när det blir fel så slår det hårt. Men jag tror lite att vi gjort så många snabba reformer på kort tid som ni upplevt under er tid i skolan, det gör också att tryggheten hos lärare och rektorer att våga ha lite mer ämnesövergripande verksamhet, ha projekt som löper över fler ämnen, så även om du först har historia och sedan har teknik så ser du en röd tråd mellan ämnena hur de hänger ihop. Det vet jag av utvärderingar att det har minskat och jag tror att det hänger ihop med att man haft så många reformer att hantera så snabbt. Då går man tillbaka till det man är tryggast i. Så ger vi skolan lite arbetsro och att lärare får lära av varandra så tror jag att vi kommer lite ifrån det. Men det är ingen snabb lösning. Jag hade kunnat säga att vi ska fixa det här till i morgon, men det är inte sant för det. 

 

Hanna: Kan du ge oss lite smarta tips på hur man gör en bra intervju med en politiker? Hur får man en politiker att prata hur man förstår?

 

– Egentligen tror jag att det är samma sak som när man pratar med sin lärare. Man får inte ge sig förrän man förstår. Och det är aldrig fel att fråga en gång till. Det är också ett av de vanligaste journaliska knepen. Får du inget bra svar så ställer du frågan en gång till, och en gång till, och en gång till. Då märker du efter ett tag om den som svarar verkligen tänkt igenom och har ett bra svar eller gömmer sig bakom ord. Fråga en gång till!

 

Vendela: Vilket är det vanligaste misstaget journalister gör när de intervjuar politiker?

– Det är nog det när man nöjer sig med ett svar och inte synar, tar det vidare. Om man är så fokuserad på sina förberedda frågor att man inte hör svaren. Stå på er! Låt ingen sätta sig på er. 

 

Hanna: Vad ska du göra idag för att förbättra för Sveriges elever?

– Nästa möte är ett möte med Forum för levande historia som ska dra igång ett jätteprojekt om hur man gör som lärare för att ta frågor om nazism i klassrummet. Det finns skolor som är riktigt, riktigt bra på det i Sverige, men då måste vi se till att det sprids och att lärare lär av varandra. 

Dela