publishing_theme: 
Patina
uri_name: 
hulebacksgymnasiet

Vad tycker egentligen Anna Ekström om problemen i gymnasievärlden?

Vad tycker egentligen Anna Ekström om problemen i gymnasievärlden?

Publicerad 2018-11-05 13:00

Den psykiska ohälsan bland unga ökar speciellt bland kvinnor. Vad beror detta på, kan källkritik och betyg vara några av orsakerna? Det har vi fått reda på i en intervju med gymnasieminister Anna Ekström.  

Den psykiska ohälsan bland unga ökar speciellt bland kvinnor. Vad beror detta på, kan källkritik och betyg vara några av orsakerna? Det har vi fått reda på i en intervju med gymnasieminister Anna Ekström.  

Källor: (1) Anna Ekström
Skribent
Fotograf
Research

Livet som författare

Publicerad 2018-10-15 07:00

Gillar du böcker? Gillar du filmer? Det gör du säkert, men har du någonsin känt att just du, skulle vilja skapa någonting som skulle komma att läsas världen över? Ett literärt verk som skulle vinna priser, översättas till flera språk eller till och med göras tv serie eller film på. För det kan ju inte vara så svårt väll, eller hur? Ta bara din dator och skriv någonting. Eller? Så trodde vi, men sen träffade vi Lars Wilderäng, och efter ett samtal blev det klart för oss att författarlivet inte är en lätt match. 

 

Under bokmässan i Göteborg träffar vi Lars Wilderäng. Författare och bloggare som skrivit bland annat den spännande Höstsol serien. Han kommer berätta för oss om det faktiska livet som författare och ge oss tips om hur man skriver en bok. Hur man gör det effektivt och proffesionellt men frmförallt hur man själv kan se till att upfylla sin dröm om att skriva en bestseller.

Vi startar vår intervju med Lars Wilderäng med att fråga om vad man ska tänka på när man börjar skriva en bok och ungefär hur lång tid det tar. Han svarar med att man först och främst behöver man en story och veta vad man vill att boken ska handla om samt vad man vill ha sagt. Sedan berättar han att han själv skriver ungefär en bok om året. Hans process är att han börjar under hösten med att skriva ett råmanus. Vid våren kvalitetsgranskar han texten tilllsammans med testläsare och förlag och redigerar. Sedan någon gång runt april - maj tar han in en extern redaktör som går igenom texten med honom och kommer med förslag. Hela den proccesen tar ungefär ett år där höstperioden med råmanuset är den mest utmanande. Den delen tar ungefär ett halvår men skulle han kunna få sitta helt ostört och jobba säger han att han nog skulle kunna klara av det på kanske en månad. Och då skriver han inte alltrid i kronologsk ordning. Tvärtom, han har i många av sina böcker börjat med att skriva slutet så att han får någonting att sträva efter. Han skriver också ofta om en person i taget, vilket då orsakar att texten inte alltid skrivs linjärt. Vi undrar sedan hur han lägger upp arbetet innan själva skrivandet och var hans ideér kommer ifrån. Han berättar för oss att han ofta går genom de viktiga scenerna huvudet innan han skriver ner dem. Början och slutet till exempel. Och sedan kommer hans ideér ifrån olika håll. Höstsol till erxempel utgår ifrån diverse nyheter från verkligheten och att verklighetskopplingen är en inspiration.

Vi känner oss här nöjda med våra frågor men vill gärna veta mer om hur livet som en författare är. Hur man jobbar och hur man kan gå från att vilja till att faktiskt göra. Vår första fråga blev hur en vanlig dag för en författare är. Han svarar att han jobbar runt 80 timmar i veckan och då utan fasta arbetstider utan jobbar istället då ungefär hela tiden. Efter att han gått upp och gjort sig i ordning sätter han sig ner och börjar blogga. Eventuellt tränar han lite, bloggar lite mer och äter lunch. Han sätter sig gärna efteråt och läser en bok helst en timme. "Jag försöker sätta mig och läsa en bok typ en timme varje dag för det behöver man göra som författare." Sedan sätter han sig ner och börjar skriva och det gör han gärna någonans än i arbetsrummet eftersom han där lätt blir störd av saker som mail eller bokföringen. Ungefär tre sidor på en timme är vad han brukar skriva då och får han ett riktigt bra flow kan han sitta långt in på natten och skriva. Denna procces är vad han befinner sig i under hösperioden när han jobbar med råmanuset. "Varför ville du bli en författare?" undrar vi. På det svarar (han till vår förvåning) med att han egentligen inte ville bli författare. Han ville istället bli ingengör eller naturvetare. Men "tyvärr" var hans två enda femmor i skolan i svenska och engelska och till hans fasa lästes alltid hans noveller upp för klassen. Lägg där till att hans mamma jämt sade till honom att han en dag skulle bli en författare. Men med detta menar han inte att han inte hade någon form av skrivarglöd. Tvärtom berättar han för oss om hur han skrev flera noveller på skrivmaskin som nu tyvärr har försvunnit och hur han drömde om att få någon science fiction novell publicerad någon gång. Tyvärr blev det aldrig av men istället insåg han efter att börjat med blogginlägg att han kunde göra mer av det och kanske skriva en bok istället. Idag är han författare och han trivs jättebra med det säger han.

Vi hade nu kommit till slutet av vår intervju med Wilderäng och vi frågadar honom vilka tips han har för unga som vill börja skriva. Han svarar då att det absolut viktigaste för att kunna komma igång bra är att helt enkelt läsa mycket. 'Läs, läs läs', säger han till oss, gärna på både svenska och engelska. Och det som är meningen med det är inte att specifikt att ta till sig språket för det kan man göra ändå. Utan framförallt är det för att man ska lära sig att kunna berätta något för läsaren. Sedan är det helt enkelt bara att sätta sig ner och börja skriva. Man kan inte förvänta sig att det blir någonting direkt från första början men gör man det aldrig kan det inte hända någonting. Man måste kunna sätta sig ner och vänja sig vid att skriva och till slut sitter det i rygmärgen. Vad Wilderäng gjorde var att han började med en blogg. Där har han hittlis skrivit runt 15000 blogginlägg. Fyra till fem om dagen i ungefär tio år. Han förklarar sedan för oss att det är väldigt svårt att kunna leva på att vara författare och även om man säljer väldigt bra på sin första bok är det inte säkert att du kan leva på det. 'Don't quit your dayjobs kids!' säger han till oss. Det tog Wilderäng tre till fyra år efter sin första bok innan han kunde leva på det helt och hållet med full lön. 'Tålamod och... ge inte upp. Sen behöver man ärliga människor som inte är snälla utan säger vad de tycker, och då är det viktigt också, säger Wilderäng, att kunna vänja sig vid att få kritik. Det funkar inte om man tar åt sig personligt av att någon säger negativa saker för det kommer alltid vara någon som tycker negativt. Så man får lära sig att fokusera på de som säger något positivt och ta till sig det och inte ta åt sig så mycket av det som är negativt. Iallafall de som är direkt elaka för det finns ju konstruktiv kritik och sen så finns det ju gnäll'.

Med vår sista fråga besvarad var vår intervju med Lars Wilderäng över och vi sade farväl och tackade stort för att han tog sig tid åt oss. Men för oss var det inte över, för vi kunde redan känna att det började klia i fingrarna och hur vi gärna ville sätta oss ner och börja skriva vår egen bok med hjälp av Wilderängs goda råd.

 

Källor: (1) Lars Wilderäng
Skribent
Fotograf
Research

App mot rasism

App mot rasism

Publicerad 2018-09-27 14:15

En podd om en utvecklad app som finns för att du ska kunna sätta dig in i situationer där du ser eller spelar en karaktär som blir utsatt för rasism eller likande. Vi redovisar hur appen Reality check fungerar och till vilket syfte den skapades för. Vad tycker Emelie och Ellen om yttrandefriheten ser ut idag och hur ska den bli anpassad för att det inte ska vara laglig att trakasera andra och säga rasistiska saker. Enligt oss har du som lärare en viktig roll i hur barn idag växer upp. Spelet kan även användas för skolklasser för att du som lärare ska lättare kunna hålla en öppen diaog med sina elever om rasism. I denna app finns även historiska exempel så som hur rasism alltid har funnits och präglat vårat samhälle. Ladda ner Reality check och öppna upp ögonen för rasism i vardagen.

En podd om en utvecklad app som finns för att du ska kunna sätta dig in i situationer där du ser eller spelar en karaktär som blir utsatt för rasism eller likande. Vi redovisar hur appen Reality check fungerar och till vilket syfte den skapades för. Vad tycker Emelie och Ellen om yttrandefriheten ser ut idag och hur ska den bli anpassad för att det inte ska vara laglig att trakasera andra och säga rasistiska saker. Enligt oss har du som lärare en viktig roll i hur barn idag växer upp. Spelet kan även användas för skolklasser för att du som lärare ska lättare kunna hålla en öppen diaog med sina elever om rasism. I denna app finns även historiska exempel så som hur rasism alltid har funnits och präglat vårat samhälle. Ladda ner Reality check och öppna upp ögonen för rasism i vardagen.

Skribent
Ljud
Fotograf

Sveriges första app mot rasism

Publicerad 2018-09-27 13:46

En app som förhindrar rasism. En app som utbildar ungdomar om rasism. Reality check hjälper ungdomar som blir utsatta för vardaglig rasism att stå upp för sig själva och komma ifrån rasismen. Appen tar upp ett viktigt samhällsproblem och ökar förståelsen för vad ungdomar dagligen blir utsatta för.   

Bokmässan, som äger rum i Göteborg varje år, är ett bra tillfälle för att uppmärksamma sitt projekt. Varje år omfattar bokmässans seminarieprogram ungefär 400 seminarium. En av dessa var i år “Sveriges första app mot rasism”. Projektet heter Reality Check och som titeln beskriver är en app som ska motverka rasism. Aygül Kabaca och Irupe Pozo-Graviz som är grundare till projektet höll i seminariet. De inledde med att berätta hur de skulle genomföra presentationen och orsakerna till att projektet startade. Deras mål med appen är att öppna en dialog kring rasism. De vill att appen ska bidra till kunskap om diskriminering och kränkande handlingar. De vill också inspirera till engagemang, civilkurage, jämlikhet och inkludering. Detta gör de dels genom att inkludera historiska händelser där rasism är i focus.  

Spelet är uppbyggt på så sätt att man kan välja mellan att följa en av karaktärerna i fem dagar eller använda sig av snabbläget då alla händelser utspelar sig efter varandra oberoende av de fem dagarna. När du laddat ner appen till din smartphone så börjar spelet med att du får välja en karaktär, det finns karaktärer med olika etnisk bakgrund, utseende, personligheter och kön. Man kan även välja att vara anonym. Då är du en utomstående som istället får observera en rasistisk händelse och agera utifrån det. Efter du valt karaktär så kommer du under dagen få notiser. Varje notis är en händelse som du sedan ska agera och reagera efter. Man får flera förslagsalternativ till varje situation. Aygül Kabaca berättar att ett av alternativen är oftast att inte göra något alls. Hon berättar att allra vanligast är att man inte agerar alls när man utsätts eller observerar en rasistisk handling. 

Innehållet är baserat på berättelser från vittnesmål av rasism och diskriminering. De har rest runt i Sverige och haft intervjuer men olika ungdomar i grupp och även individuellt. Det är både ungdomar som dagligen blivit utsatta för rasism men även personer som påstår sig aldrig stött på rasism. Berättelserna har senare blivit manus som personer från projektet har skrivit. Men författarna av manuset kom snabbt på att deras språk skiljde sig stort från ungdomarnas. Därför fick ungdomarna vara med och ändra i texterna för att det skulle bli så verklighetstrolig som möjligt. Seminariet avslutades med att de kopplade appen till skolans läroplan. De har tagit fram övningar som ska framhäva diskussioner och reflektioner kring rasism. Det ingår även tips, ordlista och begreppslista.   

Avslutningsvi så tar grundarna till Reality Check chansen att informera besökarna på bokmässan i Göteborg om sin app. I spelet får följa en karaktär som under dagarna hamnar i rasistiska situationer och därefter får man själv reagera och agera. Händelserna är baserade på verkliga händelser som ungdomar runt om i Sverige delat med sig av. De uppmuntrar till en större och öppnare dialog kring ämnet och ett mer accepterande samhälle där ingen ska kränkas på grund av sin etniska bakgrund.    

Källor: (1) Sveriges första app mot rasism
Skribent
Fotograf

Kommer läsningen bli helt digital?

Publicerad 2018-09-27 13:45

I Sverige var den allmänna läskunnigheten mycket tidig. Idag väljer allt fler bort den fysiska boken för digital läsning. Hur påverkar detta den fysiska bokens öde och vad händer om den försvinner?  

 

De första böckerna var handskrivna, vilket gjorde framställningen av dem långvarig. Jämfört med idag var de äldre böckerna mycket dyrare.Men att kunna ha en bra läsförmåga har länge varit en viktig faktor för människors kommunikation med varandra. Den allmänna läskunnigheten i Sverige var därav mycket tidig. När vi läser stimuleras vår hjärna. Två personer kan läsa samma berättelse och visualiseras på två helt olika sätt. Man kan säga att en bra läsupplevelsen kan ändra läsarens perspektiv av tid och rum.

Utvecklingen går framåt hela tiden och stora delar av vår vardag digitaliseras allt mer och mer, detta gäller även läsningen, som har blivit rimligen digital. Böckerna går från den fysiska bokens pappersformat till exempelvis E-böcker. Detta kan ses ur både negativa och positiva synvinklar. Som ett resultat av denna utvecklingen läser allt fler och fler digitalt på skärmar och lyssnar på berättelser istället för att läsa. Därför är det inte konstigt att undra om hur bokens öde kommer se ut. Vad spelar boken för roll i vår vardag egentligen, och hur kommer det sig att fler och fler väljer bort den fysiska boken allt mer? E-böcker har flera fördelar. Digitaliseringen gör böckerna mer lättillgängliga då de når ut till en bredare massa människor. Det gör att alla, inte bara utbildade får tillgång till dagens litteratur.Skolor har börjat använda sig av dem som hjälpmedel för elever med lässvårigheter. Andra vill njuta av en bra berättelse med både öronen och ögonen.

Alla uppmanas nästan dagligen till att läsa mer. Varför är det så märkvärdigt egentligen? För att kunna förstå instruktioner, anvisningar, tidningsartiklar och liknande är det uppskattat att vi ska behöva kunna cirka 50 000 ord. Det utökar även vårt ordförråd, som spelar stor roll när det kommer till förståelse av texter, men även vardagen. Eftersom att läsförståelsen är grunden i alla skolämnen är ett bra påfyllt ordförråd en bra merit för att lyckas bra i skolan. Läsningen blir allt mer och mer digital ju längre vi kommer i utvecklingen. Men spelar den fysiska bokens öde så stor stor roll om den försvinner?

Nackdelar med E-böcker är att det stärker beroendet av att sitta framför en skärm. Forskning har även visat att läsare av E-böcker har en sämre förmåga av att kunna ta emot och kunna återberätta informationen de just har tagit in än de som läser pappersböcker. När man läser på en skärm så har det en negativ påverkan på det kognitiva och emotionella aspekterna av läsningen. Med hjälp av fortsatt forskning så ska man få reda vilka texter som lämpar sig bäst för digital publicering.
 

Källor: (1) svd.se , (2) svd.se, (3) Bokens framtid
Skribent
Fotograf
Research

"We have the right to not see people like you"

Publicerad 2018-09-27 13:31

Vi befinner oss på bokmässan. Bland många intressanta seminarium, hittade vi något som fångade vårat intresse. Olena Shechenko, en ukrainsk, lesbisk kvinna som ska prata om sitt arbete för HBTQ-rättigheter i Ukraina. Olena Shechenko berättar om hur livet som HBTQ-person kan se ut i Ukraina och hur det skiljer från Sverige.  

Olena Shevchenko är en HBTQ-aktivist. Hon är också ledaren för den ukrainska offentliga HBTQ organisationen Insight. Organiationens prioritering är att hjälpa homosexuella,bisexuella ,queer och transexuella personen. Insight är en av de få organisationer som arbetar med transexulla personer. Målet är att det ska bli lika rättigheter, frihet, inklusivitet, mångfald för alla sociala grupper. Organisationen strävar efter ett sant demokratiskt och tolerant samhälle.   

Seminariumet heter “we have the right to not see you” därför att det var någon som sa det till henne i en diskussion om människors rättigheter. Olena förklarar att det personen menade var att hbtq-personer får göra vad dem vill men bara inte andra människor behöver se det.  I början av seminariet berättade Olena om vem hon är och vad hon gör. Hon berättar också varför hennes arbete är viktigt. Hon hävdar att samhället är baserat på att vissa människor har priviliger som inte andra har. Till exempel som att vita, heterosexuella och folk som har ukrainskt ursprung är mer priviligerade än svarta, homosexuella och folk med utländskt ursprung är. Olena påstår att samhället är väldigt svart på vitt, med det menar hon att om du är man så ska du vara stark och är du kvinna så är du svag. Hon vill motarbeta detta och göra samhället mer grått och få folk att inse att det är okej att vara man och svag. 

Moderatorn Sussana Ahlfors frågar sedan om vad Olena tycker är skillnaden mellan Ukraina och Sverige. Olena svarar att i Sverige är det lättare att berätta för någon om man är homosexuell. Sverige är mycket mer tolerant när det gäller HBTQ än vad Ukraina är. Olena beskriver inte vardagen som HBTQ person i Ukraina som ett problem, utan mer som en kamp. Man måste kämpa hela tiden om man är en hbtq-person. Varje dag måste man vara på sin vakt när man gör de minsta vardagliga sakerna som till exempel gå till tunnelbanan, eftersom att man kan bli påhoppad om man visar sin sexualitet öppet. Många i Ukraina tycker att HBTQ-personer är perversa, konstiga, onaturliga. Olena berättar att till och med politiker i Ukraina gör homofobiska uttalanden. Hon berättar hur Ukrainas premiärminister Volodymyr Hrojsman lovade folket att skydda deras traditionella familjer från dessa människor, dvs. Hbtq-personer.   

När vi gick ifrån seminariet fick vi en tydlig bild av hur det är att leva som homosexuell i Ukraina, och vi insåg vilket privilegeum det är att bo i Sverige. 

Källor: (1) Wikipedia , (2) Insight-ukraine
Skribent
Fotograf
Research

Divergent, ett måste att läsa!

Divergent, ett måste att läsa!

Publicerad 2018-09-27 12:37

Boken Divergent skriven av Veronica Roth publicerades den 26 April 2011. Det är den första boken av en trilogi som innehåller Divergent, Insurgent, och Allegiant. Veronica skrev denna bok när hon gick i collage på Northwestern University. Detta är en bok som fångade mig på direkten och jag var fast från första sidan till sista sidan.

Boken Divergent skriven av Veronica Roth publicerades den 26 April 2011. Det är den första boken av en trilogi som innehåller Divergent, Insurgent, och Allegiant. Veronica skrev denna bok när hon gick i collage på Northwestern University. Detta är en bok som fångade mig på direkten och jag var fast från första sidan till sista sidan.

Omdöme:
Skribent
Fotograf

Reality Check ett steg mot rasism

Reality Check ett steg mot rasism

Publicerad 2018-09-27 12:09

Var går gränsen för yttrandefrihet när det gäller kränkande kommentarer kring etnicitet? Att i vardagen bli utsatt för små kommentarer som "vart kommer du ifrån?" bara för att man inte ser typiskt svensk ut är allt för vanligt i vårt samhälle. Det är med hjälp av appen Reality Check som man kan förstå hur många utsätts för vardagsrasism.

Var går gränsen för yttrandefrihet när det gäller kränkande kommentarer kring etnicitet? Att i vardagen bli utsatt för små kommentarer som "vart kommer du ifrån?" bara för att man inte ser typiskt svensk ut är allt för vanligt i vårt samhälle. Det är med hjälp av appen Reality Check som man kan förstå hur många utsätts för vardagsrasism.

Ljud
Fotograf

Vad är en skolbibliotekarie?

Publicerad 2018-09-27 08:57

När man steg in som liten i den knäpptysta salen med de färgglada böckerna uppstaplade på hyllorna, bemöttes man av samma muntra dam med det stora leendet på läpparna som hjälpte en att låna böcker. Det enda man förstod var att hon var den som skötte böckerna, inget mer. Är det verkligen det en skolbibliotekarie gör? Hjälper till att låna och staplar böcker? Sedan man börjat på gymnasiet har man en större förståelse för lärare, pedagoger men inte minst skolbibliotekariers roll för eleverna och skolan. Skolbibliotekarier har mycket bredare arbetsuppgifter än vad man trodde när man var liten.

En tyst och lugn förmiddag i september på biblioteket satte jag mig ner med en av Hulebäcksgymnasiet skolbibliotekarier i Mölnlycke. Mittemot mig satt hon med sitt blonda, gyllene hår i den särskilda tysta avdelningen. Det var så tyst att man hörde bladen i böckerna byta sida till nästa. Hulebäcksgymnasiet är en av Göteborgs mest populära gymnasieskolor. Det som gör denna skolans bibliotek speciellt är att den är integrerad med Mölnlyckes bibliotek. Det är många gymnasieskolor som kan ha tillgång till ett skolbibliotek men i många av fallen har de ingen fast anställd som arbetar där, utan lärarna turas om att bemanna det. Däremot har Hulebäcksgymnasiet tre gymnasiebibliotekarier, där två av de arbetar tillsammans med lärarna på skolan. En utbildnings bibliotekarie jobbar i ett tydligt pedagogiskt sammanhang, i samverkan med lärare för att utveckla och stödja barns och ungdomars lärande. Jag ställde frågan till gymnasiebibliotekarien om vad hon har för arbetsuppgifter, hon förklarade att det inte finns någon arbetsbeskrivning, utan hennes mål är att alla elever ska nå sin måluppfyllelse, därför har biblioteket en ide om att arbeta integrerat med skolan, hålla föreläsningar t.ex. De jobbar utifrån vad forskning säger samt hur de upplever det fungerar. De jobbar väldigt fria, det finns ingen som säger till någon att detta måste ni gör. Som hon uttryckte sig så har de ingen fast arbetsbeskrivning, utan de arbetar väldigt fritt i hänsyn till forskning och hur de upplever det. Av de anställda så krävs det pedagogisk kompetens i och med att det ingår i arbetsuppgifterna att ha undervisning kring sökmotorer, källkritik mm. Enligt Saco så är en bibliotekarie en informationsspecialist med speciell kompetens att hantera och strukturera information utifrån ett användarperspektiv. Bibliotekarier arbetar med att organisera och söka tryckta och elektroniska medier och granskar kritiskt olika informationskällors kvalitet och innehåll. 

Jag var intresserad av att veta vad det var som fick henne att bli intresserad av att bli skolbibliotekarie, om det var hennes stora passion för böcker som fick henne att drömma om att bli det sedan hon var liten. Svaret jag fick förvånade mig väldigt mycket, ”det var en slump”. Hon utvecklade sitt svar med att det var en fråga om pengar. När hon tidigare hade vikarierat på ett folkbibliotek, blev hon erbjuden ett halvt vikariat på en mindre gymnasieskola, för att få lön hade hon tackat ja till det. Hon tillade även att hon var fullkomligt ointresserad, ”av böcker?” ställde jag. ”Nej av ungdomar.” svarade hon med ett ljust fnitter. Hon hade ingen tidigare frestelse för att arbeta med ungdomar då hon påstod att eleverna inte var intresserade av att plugga, jobba i skolan. Det slutade med att hon tackade ja till erbjudandet och arbetade på det gymnasiet i 6 år, då hon ansåg att det var en fröjd. Gnistan som fick henne att stanna, fortsätta arbeta som skolbibliotekarie är lärandeprocessen, hon anser att den är rolig att jobba med och vara en del av. Hur kommer det sig att det var en slump att hon blev skolbibliotekarie då, pluggade hon till att bli det? Enligt Saco så ger biblioteks utbildningen en förberedelse för kvalificerade arbetsuppgifter inom hela informationssektorn, inom andra pedagogiska, administrativa och vetenskapliga verksamheter och inte endast vid bibliotek. Gymnasiebibliotekarien sa något liknande till påståendet. Hon sa att biblioteksutbildningen inte ger några speciella yrken, utan man kan arbeta var som, att det är mer utifrån vad du har för intressen. När man är nyexaminerad finns det inte alltid möjlighet att välja vad man vill utan man får ta det som finns. Anledningen till varför hon studerade biblioteksutbildningen, var hon osäker över, hon resonerade att det var en slump, men att hon har ett stort intresse för information, hon tycker det är roligt att kunna hitta information även om hon inte har mycket kunskaper om ämnet sedan innan. 

Det är inte ovanligt att en bibliotekarie har arbetat på flera olika slags bibliotek under sitt yrkesliv, likväl har Hulebäcksgymnasiets bibliotekarie arbetat på flera andra platser tidigare. Efter 6 år slutade hon arbeta på hennes först gymnasium, men hennes resa tog inte slut där utan hamnade på Hulebäcksgymnasiet. Hon valde att arbeta på Hulebäck då skolan har ett väldigt bra rykte i Göteborgsregionen, men även skolbiblioteket har ett bra rykte. Skolans bibliotekarier arbetar mycket annorlunda jämfört med andra skolor. De är med och arbetar i lärandeprocessen, arbetar integrerat med den uppgiften eleverna ska lösa. Lärarna på skolan kontaktar då någon av skolbibliotekarierna och säger till de att det behöver en hand med eleverna när de ska hitta information m.m. Som på varje arbetsplats eller skola så vill man ha en trevlig miljö där man känner sig bekväm i. Jag frågade därför hur hon upplevde det var att arbeta med lärarna på skolan. Hon svarade att hon känner sig som en del av personalen. Hon och hennes kollega har delat upp de olika programmen mellan de, så de har lärt känna personalen inom de programmen. Hon upplever att det inte är några problem, hon kan ta kontakt med de, planera, så det är inte svårt att samarbeta med de.

Skiljer sig det mycket mellan att vara en folkbibliotekarie och en gymnasiebibliotekarie? ”Det är en jättestor skillnad mellan de två yrkena, då min uppgift är att hjälpa er att nå eran måluppfyllelse, jag jobbar för elevens skull. På folkbibliotek har man någon allmänhet från 0-100 år.” Skillnaden mellan en skolbibliotekarie och en folkbibliotekarie är då att en skolbibliotekarie arbetar integrerat med skolan, eleverna, hjälper dem med att hitta information m.m. Under tiden en folkbibliotekarie har ansvar för allmänheten, att hjälpa de hitta information, böcker.

En skolbibliotekarie har alltså mycket större arbetsuppgifter än vad man trodde när man var liten. De har hand om allt från administrativa uppgifter till källkritik. Även om det var slumpen som ledde henne till hennes väg som skolbibliotekarie så uppskattar hon hennes arbete, glädjer sig med det hon gör.  

Källor: (1) Saco.se, (2) Skolbibliotekarie på Mölnlyckesbibliotek
Skribent
Fotograf
Research

"Detta är ingen gullig historia"

"Detta är ingen gullig historia"

Publicerad 2018-09-27 08:30

Djurens gård var första gången sedan barndomen som jag läser en bok där huvudkaraktärerna är och handlar om djur. Det är inte ofta andra förutom barn får chansen att läsa fabler. Men låt inte talan om söta hästar och grisar lura dig att tro att denna bok är för simpel för dig, för detta är ingen gullig historia.

Djurens gård var första gången sedan barndomen som jag läser en bok där huvudkaraktärerna är och handlar om djur. Det är inte ofta andra förutom barn får chansen att läsa fabler. Men låt inte talan om söta hästar och grisar lura dig att tro att denna bok är för simpel för dig, för detta är ingen gullig historia.

Omdöme:
Skribent
Fotograf
Research

Elevartikel

Bild: Creative Commons
16 sep
Elevartikel
29 aug
Elevartikel
09 jul
Elevartikel
07 jul
Elevartikel
Annie Håkansson och Simon Detelin Karlsson
06 jul
Elevartikel
12 jun
Elevartikel
11 jun
Elevartikel

Redaktionen

10 sep
Professional
12 apr
Professional
15 mar
Professional
31 dec
Professional
09 dec
Professional