Nils, 15, fick drömroll på Dramaten

Publicerad 2017-02-10 14:45

I dag kan vem som helst nå en stor publik genom kanaler på nätet. Men att som Nils Norrby, 15, möta publiken öga mot öga varje kväll är en helt annan sak. 

I dag kan vem som helst nå en stor publik genom kanaler på nätet. Men det är inte så många 15-åringar som stått på Dramatens scen tillsammans med några av Sveriges mest namnkunniga skådespelare. Det är vardagsmat för Nils. 

 

I logen bakom Lilla Dramatens scen blir Lena Endre sminkad inför kvällens föreställning. I soffan sitter Örjan Ramberg i djup koncentraton med näsan i sitt manus. På scenen utanför värmer skådespelarna Rebecka Hemse, Erik Ehn och Emma Broomé upp inför än så länge tomma bänkrader.

Alla tillhör Sverige skådespelarelit och är vana vid att stå i rampljuset. Men när Mobile Stories får följa med bakom kulisserna till Sveriges nationalscen är det Nils, 15, som står i centrum. 

 

Han spelar Petrus i Dramatens uppsättning av Ingmar Bergman-pjäsen Den goda viljan, men sjunger också på scen. I stycken som Ave Maria klättrar Nils toner fjäderlätt upp mot skyn. Aftonbladets recensent skriver att  "underskön korgossesång välver höga rymder över dessa den goda viljans olyckliga apostlar". 

 

Scenen på Dramatens lilla scen kan ta emot en publik på över 300 personer, men salen har byggts för att ge en känsla av intimitet, av att vara mindre än den är. Det är en ganska liten publik jämfört med vad många av hans jämnåriga har på Youtube och Instagram. Men Nils föredrar att möta publiken live.

 

– Jag tycker att det är skönare att stå på scenen än att sitta där ensam med en kamera och det bara är jag där och den där stora linsen. Det känns onaturligt. 

 

– Det är en hjälp att ha så stora skådisar. Då kommer liksom replikerna automatiskt när man är inne i scenen. Så det är inte så svårt. 

 

Nils går till vardags på Adolf Fredriks musikskola i Stockholm och har uppträtt så länge han kan minnas. Från små uppsättningar inför släkt och föräldrarnas vänner när han var liten till flera av de stora scenerna i Stockholm, som Unga Klara på Stadsteatern och Operan, där Nils mamma jobbar som operasångerska. 

 

Han har aldrig haft några större problem med nervositet när han ska göra entré på scenen. Det är till och med mindre läskigt än att hålla föredrag för klassen. 

 

 

– Jag har egentligen inga problem med att tala inför folk, men det är lättare att spela inför många som jag inte känner, än att hålla ett föredrag för några få som jag känner – om det inte är nära vänner. 

Rollen som Petrus fick han efter att någon från Dramaten sett honom uppträda på Nordiska museet i samband med Nordiska museets och Skansens vänners årsmöte – där Nils mamma sitter i styrelsen.   

 

– Det ringde någon från Dramaten och frågade om jag ville provsjunga och jag tänkte, varför inte? Så då fick jag provsöka redan nästa dag. Det var ganska nervöst. 

 

Men det som är en dröm för många andra är ingenting som Nils ser som ett mål i livet.

 

–  Min framtidsdröm är att bli fysiker, få upptäcka nya saker, lära mig om det som är allt. Det är nog ett intresse som jag har fått av pappa som också är väldigt vetenskaplig och jobbar som kemist. Det är jättekul att hålla på med det här just nu. Att känna sig en del av något som flera hundra personer sitter och tittar på. 

Dela