28 feb

ARTIKEL FRÅN ELEVER VID SUNDSVALLS GYMNASIUM

I motsats till konventionellt jordbruk, kännetecknar ekologisk mat förekomsten av fler antioxidanter på grund av växtens kamp mot skadedjur, samt att det inte förekommer rester av bekämpningsmedel och kemiska gödselmedel. Dessa förorenar det omgivande landet och vattnet. Min text jämför konventionellt jordbruk med ekologiskt jordbruk. 

Motståndare till ekologiskt jordbruk grundar sin inställning främst på vetenskapliga och subjektiva argument. De säger bland annat att eko-mat är dyrare fast kvaliteten är lägre i slutet. Ett annat av deras argument är att jordbrukare vänder sig till andra länder där arbetet är billigare och marken är mer tillgänglig. De anställer barn i skolåldern för fältarbete, så att de tjänar pengar för att stödja sina familjer. Utöver detta så exporteras maten de producerar, medan de själva kan lider brist på mat. U-länderna kommer aldrig att kunna prova äta ekologiskt eftersom de endast har råd med den billigaste maten, vilken är genmodifierad (GMO). Motståndare till ekologikst mat hävdar dessutom att det ekologiska jordbruket skadar omgivningen. Det påstås skapa en förändring i ekosystemet - och därmed ett hot mot biologisk mångfald - till förmån för avskogning, samt till exempel markbrännskador i Afrika. Utöver detta så kan den lägre produktion bli ett hot mot hunger och global livsmedelssäkerhet. Man säger att ekologiska produkter ökar risken för cancer, men detta argument är inte motiverat eftersom studier visade på motsatsen: att cancer minskades med större konsumtion av ekologiska frukt och grönsaker. Människor som är emot, säger att jorbrukarna använder tekniker som strider mot etik och att GMO ökar mängden av maten, så att det finns tillräckligt mat för många människor till låga priser. Då kommer väldshunger att minskas och U-länder kommer ha ett bättre tillstånd. 

Bilden taggits från https://pixabay.com/

Dock konsumenterna vill ha friska djur som har inte tagit några mediciner eller antibiotika. Jag tycker att ekologisk mat är hälsosammare än konventionell mat. Faktum är att forskare visar att de som äter ekologiskt får mindre fetma samt mindre allergiska reaktioner än de som konsumerar konventionell producerade grönsaker. Ekologiska produkter innehåller mer antioxidanter och mindre pesticider. Låt mig dock notera att de flesta konsumenter av ekologisk mat är nyktare, så det också kan vara orsaken till deras hälsosammare livsstil. Försvararna anser att eko-mat respekterar och förstör inte jorden, samt djuren och konsumenten till vilka man säljer produktion för att förbättra deras immunitet. Ekologisk mat är till nytta för miljön eftersom det reducerar användningen av bekämpningsmedel, gödningsmedel och alla andra antibiotika. På grund av minimal användning av mekanisering minskar ekologiskt jordbruk också luft- och vattenföroreningarna.

Jag tycker att ekologiskt jorbruk är bättre än konventionellt därför att med hjälp av sina metoder kommer den förbättra hela världen. Frågan som fortfarande diskuteras är om kemikaler som man använder i jordbruket försämrar marken så att den blir näringsfattigt och inte längre kan anväbdas för odling. Det pågår en del forskning i den här frågan. Forskningen behövs också fortfarande för att på ett vetenskapligt sätt visa fördelarna med ekologiskt jordbruk. Risker är att skada några av jordbrukarnas och säljarens intressen och att inte förhindra världshunger.

Men fram tills dess är det bästa du kan göra både för planeten och din egen kropp att äta ekologiskt mat.

28 feb
Etiketter:
28 feb

H&M

Etiketter:
23 feb

EN PODD AV ELEVER VID SUNDSVALLS GYMNASIUM

 

Etiketter:
21 feb

EN ARTIKEL AV ELEVER VID SUNDSVALLS GYMNASIUM

Tänk på alla djur i vattnet som dör ut och inte mår bra, tänk på alla barnen som vill bada på somrarna i ett klart och friskt vatten och tänk på framtiden. Att fiskarna i vattnet måste leva i Östersjön med detta miljöförstörda vatten och alla döda bottnar är hemskt. De ska kunna leva i ett bra och friskt vatten, inte i ett vatten som är fullt av nedskräpning och utsläpp. Om vi inte gör något åt detta problem nu så kommer Östersjön vara förstört i framtiden, vi vill ju ha en bra framtid.

Jag minns när jag var liten så seglade vi alltid nere i Stockholms skärgård varje sommar. Att bada i Östersjön från klipporna och ha den där äkta sommarkänslan var oslagbar. Om våra egna framtida barn också ska få uppleva en klassisk svensk sommar så bör vi ta ställning till att rädda Östersjön. Enligt en intervju som Sveriges Radio har gjort tillsammans med SMHI´s Markus Meier sägs det att i framtiden kommer det att finnas mindre torsk i Östersjön. Han säger också att salthalten kommer att ändras, andra arter i vattnet än fisk kommer att ändras och döda bottnar kommer att spridas och bli fler. Detta vill vi inte ska fortsätta och just därför tycker jag att vi ska ta ställning till att rädda Östersjön.

Lösningar på problemet har tagits fram och WWF har några förslag. De vill att Sverige ska fortsätta med att göra nationella och kraftfulla insatser för att dels minska näringsbelastningen. På samma gång ska det verkas för åtgärder såväl regionalt som inom EU. Jag tycker att Östersjön är guld värt. Jag badar i Östersjön varje sommar och tycker absolut att Östersjön förtjänar att må bättre än vad den gör nu. Det ska inte behöva vara som det är nu och jag känner därför att vi på allvar måste ta ställning till detta. För att du som privat person ska kunna hjälpa till att göra så att Östersjön mår bättre så kan du börja tänka efter på dina vardagsvanor. Istället för att slänga skräp på marken så kan du slänga skräp i soptunnan, du kan också gå med i en organisation där dem jobbar med att få Östersjön att må bättre. Sverige jobbar redan nu med att införa mer reningsverk som ger oss klarare vatten samt mindre övergödningsproblem runtom Sveriges kuster. Jag tror att det är möjligt att detta ska gå i lås, att Östersjön kommer må bättre än idag. Men för att det är möjligt så måste dels en del länder runt om Östersjön nå deras mål som de sagt att de ska nå. Just nu så kommer det mesta av utsläppen från de forna öststaterna men kustområden runt om i Sverige påverkas däremot mer av lokala utsläpp som t ex, avgaser från bilar, nedskräpningar m.m.

 

Sofia Johansson

 

 

 

 

 

 

 

 

Etiketter:
21 feb

 

Hur kaffe går från böna till kaffet i koppen

Kaffe växer bäst i tropiskt klimat där det är varm och jämn temperatur. Brasilien är det land som producerar mest kaffe i hela världen. Kaffe är en stenfrukt som liknar körsbär, där man rostar kärnorna. Största delen av allt kaffe i världen handplockas om man inte plockar med maskin. När kaffet ska transporteras från där det plockas transporteras det med allt från åsnor till lastbil. När det sedan ska transporteras till rosterierna runt om i världen kan det hända på många olika sätt t.ex. via lastbil, båt, tåg och som flyg last. 

pixabay

Det finns två huvudmetoder för att utvinna bönan ur kaffeträdets bär, den våta metoden och den torra metoden, processerna ger olika karaktär på kaffet. Bönorna rensas maskinellt från skalrester och dåliga bönor. Fortfarande sker ibland rensningen för hand men det är väldigt sällan eftersom det är otroligt tidskrävande. Efter det så sorteras bönorna efter storlek och andra egenskaper som är betydelsefulla för kvaliteten. När sorteringen är klar så rostas bönorna i rostnings maskin och oftast så maler man bönorna efter det. Sedan paketeras det och körs ut i butik. 

Hur påverkar kaffets tillverkning miljön 

För att få fram ytor där man kan ha kaffeplantage måste man avverka stora delar av växtligheten i de områdena. Kaffe odlas i tropiska klimat och därför avverkas oftast regnskog . Det leder till att den biologiska mångfaldet minskar, för när skogen försvinner försvinner också många arter av djur och insekters hem och de kan dö ut för att
de inte klarar att leva i den nya växtligheten på kaffeplantagen eller att de inte har möjlighet att söka en ny boplats där det kan leva, alltså den miljön som de är anpassade för just de arterna. Enda utvägen för arten är då att det sker nya mutationer som förändrar artens egenskaper eller att arten finner nya boplatser. 

Kaffeplantager är monokulturer, i växt sammanhang så betyder det att där det växer så växer det nästan bara en slags art. Monokulturer får vissa negativa följder, till exempel att växtsjukdomar och skadeinsekter specialiserar sig på den miljön och arten. Det gör att de förökar sig lätt och att skadorna på plantan därmed ökar. Det leder till att bekämpningsmedel används allt mer. Bekämpningsmedel används för att döda eller förhindra djur och organismer som vi betraktar som skadliga. Medlen är giftiga och användning kan vara farlig för både miljö och hälsa. Användningen av bekämpningsmedel leder till minskad biologisk mångfald där det odlas. Bekämpningsmedel sprids
vidare i ekosystemen via vatten, jord, luft och i näringskedjan och kan på det sättet ge skador långt efter spridningen och långt ifrån där de spridits. Detta kan orsaka allvarliga förändringar i ekosystemen. Människors hälsa kan också ta stor skada av dessa medel det är både skadligt för de som jobbar med kemikalierna, de som jobbar med skörden och de som tillslut äter de besprutade produkterna. Besprutningsmedel för människor kan leda till t.ex. hormonstörningar, foster i magen och barn som exponeras vid fel tidpunkt kan påverkas vid mycket låga nivåer. Vid extrema fall räcker det med en molekyl som binder till de bärarproteiner i blodet som ska transportera hormoner till hjärnan. 

Transporten av kaffe från länderna där det produceras till rosterierna och sedan ut i butik kan se väldigt olika ut, och påverkar miljön olika mycket. De alternativen som är bäst för miljön är exempelvis båt och via järnväg, de är bättre på grund av att de utger mindre avgaser som bidrar till den globala uppvärmningen. De sämre alternativen är via lastbil och flyg eftersom att båda dessa förslag släpper ut mycket avgaser och därmed mycket koldioxid som som bidrar mycket till den globala uppvärmningen.  

Göra kaffet miljövänligare 

Kaffetillverkningen kan påverka miljön otroligt mycket men den kan också vara väldigt mild mot miljön. Det finns faktiskt bättre och sämre kaffe iallafall om man tänker för miljön. Det bättre kaffet man kan välja är ekologiskt och skuggodlat kaffe denna metod är mycket bättre för miljön. Det sämre kaffet man kan välja är kaffe som är odlat där
regnskog avverkas, där plantorna besprutat med massor av kemikalier och som fraktas via lastbil och som flyg last. Tyvärr så är nästan allt kaffe odlat på det sämre sättet, plus på de så fraktas de på sätt som släpper ut mycket föroreningar i luften och bidrar till den globala uppvärmningen. Det negativa som tillkommer för konsumenterna när man köper “bättre kaffe” är att priset då kan höjas. Detta har att göra med att det odlas mycket mindre ekologiskt kaffe, det är bara 6% av allt kaffe som odlas ekologiskt. 

Dock så borde fler kaffedrickare lägga dessa extra kronor för att bidra till en hållbar utveckling speciellt när just kaffe är en sån otroligt populär vara. Det är den mest sålda varan efter olja, och det gör så att om alla eller de mesta som köper kaffe skulle välja att köpa ekologiskt och skugg odlat kaffe så skulle påverkan på miljön minska drastiskt. Det skulle leda till att det också blir fler som vill odla ekologiskt då efterfrågan ökar och de skulle därmed sänka priserna och alla skulle vinna på det. Konsumenterna skulle få bra och prisvärt kaffe, producenterna skulle tjäna mer på det ekologiska kaffet och alla skulle bidra till en hållbar utveckling.  

Etiketter:
20 feb
Etiketter:
16 feb

PODD AV ELEVER VID SUNDSVALLS GYMNASIUM

Vi träffade Daniel Sandström den 19:e december 2017 på resturangen APA i centrala Sundsvall, intervjun skedde precis innan middagsruchen. På restaurangen är miljön hemtrevlig, avslappnad med en industriell inredning. Vi börjar samtalet med enkla frågor som sedan övergår till mer djupa som svarar på vårt huvudsyfte. 

 

16 feb

FILM AV ELEVER VID SUNDSVALLS GYMNASIUM

 

Etiketter:
14 feb

ELEVARTIKEL AV DIGITALA COACHER

Spel, appar, sociala medier, är saker som många gånger lockar mer än uppsatsen ska skrivas eller lärarens genomgång. Som elever ser vi själva att datorerna inte alltid används till “anteckningar” eller till jobb under lektionerna och enligt oss hade antagligen antalet godkända elever ökat om spel inte fanns tillgängliga. Men är det rätt att spärra och kontrollera? Det är ju trots allt varje enskild elevs ansvar att ta hand om sina studier. Bör det finnas olika steg inom hur mycket man kan göra på datorn? Vi tror att många hade tagit det på större allvar om det fanns tydliga konsekvenser för felanvändning av elektroniken. Om alla först har fria händer men att spelande på lektionerna leder till spärrade hemsidor och eventuellt att man får använda papper och penna istället? Vi tycker att digitala verktyg är ett bra medel inom undervisningen, om det sköts rätt. Dock är spelandet och sociala medier ett stort problem, för vissa kanske inte klarar av att låta bli och strängare regler skulle antagligen ge tydliga resultat på elevernas betyg. Såklart handlar detta inte om alla vilket leder till frågan om man borde spärra för alla direkt eller om det helt enkelt handlar om ansvaret på individen. Bör man skärpa reglerna för att minska antalet elever som inte jobbar på lektionerna eller ska man rycka på axlarna och säga “det är deras val”? Är problemet stort nog för att tas upp av Skolverket eller endast enskilda skolor? Vi anser att denna fråga är något som gäller alla Sveriges skolor och med större begränsningar hade man kunnat öka uppmärksamheten i klassrummet med många procent. Inför regler och konsekvenser, stoppa spelandet och appar och se till att datorerna används till skolarbete som det är meningen. Skoltid innebär jobb, se till att ungdomarna jobbar med det de ska. Vi är framtiden men vad är framtiden om det enda vi kan är att spela på en datorskärm?

20 apr
NASA (StarChild Learning Center)
20 apr
Privat
11 apr
10 apr
23 mar
21 mar
23 feb
16 feb
16 feb
14 feb
07 feb
07 feb
01 feb
01 feb
31 jan