10 feb
Etiketter:
19 jan

Han har kallat dem falska, korrupta och vänstervridna. Ligger det något i Trumps kritik mot medierna? Och varför hatar han dem? Mobile Stories expert förklarar. 

 

Trump har fått skarp kritik för hur han har bemött medier och reportrar. Under en presskonferens kallade han en av USAs största nyhetskanaler CNN för ”fake news” och han har  utsett nyhetssajten Buzzfeed till sin fiende. Han  har  bojkottat nyhetsbyråer och själv valt vilka frågor han vill svara på och inte. I stället för att prata med de medier som skrivit kritiska artiklar om honom väljer han att använda sina egna kanaler, som Twitter, för att föra ut sina budskap. Här har medierna ofta attackerats och kallats ”ohederliga”, ”vänstervridna”, ”misslyckade” och ”falska”. Medierna i sin tur varnar för att demokratin hotas om de inte tillåts granska och ställa vilka frågor de vill.

 

Andreas Utterström är frilans och kommenterade det amerikanska valet i SVT och Sveriges Radio, SR. Han har träffat många amerikanska journalister som drabbats av Trumps ilska. 

 

Varför är Trump så arg på medierna?

 

– Det är ett smart drag av honom att sparka uppåt och medierna uppfattas som en del av eliten i USA. De beskriver Trumps väljare, den kristna amerikanska högern, som idioter som bara är intresserade av vapen, av huruvida man ska ha bön i skolorna eller inte och om abort ska tillåtas. Folk är trötta på att beskrivas som dumma. Därför får han med sig väljarna när han kritiserar medierna.

 

Ligger det något i Trumps kritik?

 

– Mycket av kritiken tycker jag är trams, som att medierna styrs av en ideologi, men det finns ju ett storstadsperspektiv. Journalisterna bor i storstäderna och tillhör medelklassen. De får såklart sina uppslag från människor de träffar i sin egen vardag. Det gör att många som inte bor i storstäderna inte känner igen sig. 

 

Den avgående presidenten Barack Obama tackade journaliesterna under sin sista presskonferens och sa att det är vitkigt att de fortsätter att ställa obekväma frågor. Varför sa han så?

 

– Det är ett sätt att trycka till Trump, som undviker medierna och i stället använder sig av egna kanaler, som Twitter. Men det är lite provocerande eftersom även Obama gjort det svårare för journalister att få tillgång till medarbetarna i Vita Huset och pumpat ut propagandebilder som ger en positiv bild av honom. 

 

Har amerikanska medier granskat Demokraternas kandidat Hillary Clinton lika hårt som de granskat Donald Trump?

 

Andreas Utterström.

– Problemet är väl att medierna först inte tog Donald Trump på allvar. Ingen journalist trodde att  han skulle bli Republikanernas presidentkandidat. Därför ställdes inte han till svars i början av sin kampanj. Han sågs som ett skämt. När journalisterna sedan insåg  att han skulle bli Republikanernas kandidat var det som att de överkompenserade och granskade honom så jäkla hårt, i stället för att granska Clinton, där också finns väldigt mycket att rota i. 

 

Kan du se samma utveckling i Sverige som vi sett i USA?

 

– Svenska medier har även de ett storstadsperspektiv. Det beror på att de har allt mindre resurser och då inte kan bevaka alla delar av Sverige. Om du lever någonstans i Norrlands inland så är det inte så ofta medierna beskriver just din verklighet. Vi kan också se samma polarisering här. Det stora problemet i USA är att det blir allt svårare att hitta objektiva fakta som båda lägren erkänner. Därför hamnar man i att kritisera varandras bild av verkligheten. Det är så SD gör när de skapar egna kanaler på nätet där de ständigt ifrågasätter faktauppgifter. Så det finns även här. 

 

Flera studier (SOM-institutet, Handelshögskolan i Stockholm) tyder på en misstro mot medier även i Sverige. Hur kan vi göra för att vända den trenden?

 

– Det är viktigt att vi beskriver verkligheten så att folk känner igen sig. Om man, som vissa medier, är så verklighetsfrånvända att man beskriver Pokémon Go som ett hot mot mänskligheten är det kanske inte så konstigt om folk väljer att lägga sin tid på Facebook och Instagram i stället. Vi måste också låta fler röster komma fram. Det finns en upplevd åsiktskorridor som gör att vissa grupper kan spela ut favoritkortet att de tigs ihjäl av medierna. Samtidigt måste alla räkna med att bli ifrågasatta, även de som kallar sig Sverigevänner och realister och annat.

 

Vad är Mobile Stories?

Till våra föreläsningspaket

Etiketter:
11 jan

Klimathot, fejkade nyheter och ökad intolerans. Mycket tyder på att 2017 kan bli ett tufft år för Västvärlden. Mobile Stories frågade några gymnasieelever om hur de ser på den närmsta framtiden. 

 

"Jag har ganska låga förhoppningar om världen med alla korrupta ledare ser det ju inte så bra ut med Trump och Putin. Om Marine Le Pen vinner i Frankrike blir världen nog sämre på kort sikt. Men jag tror inte att det blir ett tredje världskrig. Men det finns hopp. Det är inte så att det inte går att fixa långsiktigt. Det gäller att vi som är unga engagerar oss och inte håller på och röstar blankt och så. Vi måste visa vad vi tycker."

Nestor Högberg, 16, Bredäng

 

"Personligen ska jag börja planera bättre för och få saker gjorda. Jag har varit väldigt stressad under 2016 men det tänker jag inte vara längre. Jag har redan köpt en kalender.

Världsläget är kanske inte så bra. Men det finns ljusglimtar, fina saker har hänt också. Jag tror att det blir bättre när vår generation får ta över. Vi är mer öppna och mer toleranta tack vare internet. Men det är klart att det finns unga med andra värderingar också. Man träffar ju bara dem som tycker likadant som man själv."

Klara Flücht, 16, Västerhaninge

06 dec

Skolan måste bli bättre på att släppa in samhällsdebatten i korridorer och klassrum. Det tycker Emil Gustavsson, ordförande för Sveriges Elevkårer.

– Man ser unga som att de inte är redo att ta ansvar och möta andra åsikter. 

 

Emil har själv erfarenhet av att affischer som satts upp på skolans område blivit nedrivna.

 

– Om vi ville sätta upp något på vår skola var vi tvungna att först få budskapet godkänt av rektorn. Enligt Skollagen så får man riva ner affischer om det stör ordningen. Men inte censurera på förhand. Men det gör man på många skolor i dag.

 

Han tror att det finns en god tanke bakom – att vuxna vill skydda elever från konflikt och obekväma åsikter, men att det i stället skapas en slags skyddsbubbla som inte speglar samhället utanför. 

 

– Allt jobbigt uppfattas som stötande och allt som kan leda till polemik ska suddas bort. Det är en väldigt dålig väg att gå framåt. Vi måste diskutera mer i skolan. Våga lyfta debatten. 

 

Han får medhåll av forskaren Erik Amnå, forskare i statsvetenskap vid Örebro universitet och en av författarna till den nya forskningsrapporten "Ungdomars politiska utveckling". Han har tillsammans med sina forskarkollegor under fem år följt ett stort antal ungdomar från 13 år och uppåt och kartlagt hur deras intresse för politik och samhällsfrågor utvecklats över tid. Har de blivit mer eller mindre intresserade? Vad är det som väcker ungas intresse för politik? Vad är det som gör att intresset falnar? Några svar finns att hitta i rapporten. 

 

– I vår studie har vi sett att lärarna och skolan har ett stor betydelse. Vissa av de unga som deltagit i vår studie säger en lärare som den viktigaste personen för att de fått ett samhällsintresse, genom att de uppmärksammat ett intresse, gett tips på internetsidor som kan leda vidare och så vidare. Det har vi flera exempel på, säger Erik Amnå

Tova Berggren och Malin Nygren pluggar vård och omsorg på gymnasiet. De har inte längre samhällskunskap, men tycker att det är viktigt att ta upp och diskutera vad som händer i samhället, även på de praktiskt inriktade gymnasieprogrammen. 

– Det vore bra. Ta till exempel det här med flyktingkrisen. Om vi ska kunna ta hand om människor på ett bra sätt är det bra om vi vet lite om vad de gått igenom, säger klasskompisen Malin Nygren.

 

– Annars blir det lätt att man lever i sin bubbla, fortsätter Tova Berggren.

 

Forskningen visar att det även viktigt hur läraren låter alla komma till tals i klassrummet, även de som tar upp obekväma frågor. En lärare som avvisar elever och säga att den där åsikten tycker vi inte om, riskerar att skapa en misstro hos eleverna, som smittar av sig på samhället i stort. 

 

– Läraren måste våga gå i clinch och argumentera kring åsikten. Annars blir det farligt. Det kan förstärka en elevs känsla av underlägsenhet och känslan av att samhället står för en viss åsikt och förtrycker alla andra åsikter. Som elev kanske man då i stället söker sig till likasinnade på nätet. 

 

Åsa Fahlén, förbundsordförande i Lärarnas Riksförbund, tycker också att det är viktigt med ett öppet debattklimat i skolan. 

 

– Vi tycker superviktigt att olika åsikter får ventileras och mötas. Att våga låta alla åsikter komma fram utan att fördöma. Men det är svårt. Om det uppstår konflikter eller frågor efter lektionen måste du ha tid att stanna kvar. Du måste ha tid att bygga trygga relationer med eleverna så att de vågar också ta upp känsliga saker. Den tiden har inte lärare i dag. 

 

LÄS MER: 

Mobile Stories: Isac sa nej till högerextremism

Forskningsrapporten i sin helhet

Etiketter:
02 dec

Har man levt med någon i 250 år så blir den liksom så självklar att den inte syns. Som ett par gamla ingådda skor. Men för dem som flytt till Sverige är ofta åsikts- och yttrandefriheten det allra bästa med vårt land. 

 

I år fyller Tryckfrihetsförordningen 250 år. Och där kanske du tappade intresset för att läsa vidare? ”Tryckfrihetsförordningen”. Vad är det för ord? Så långt, så stolpigt och byråkratiskt. Ligger inte särskilt väl i munnen. 

 

Tryckfrihetsförordningen är ju ingen snackis direkt. Den är så självklar för oss så att vi inte riktigt får syn på den. Men du behöver inte komma så långt utanför Sveriges gränser för att hitta länder där journalister grips och tidningsredaktioner stängs – som i Turkiet. Eller till USA, som åtmonstone hittills fungerat som ett slags ryggrad i den västerländska demokratin. Där har nu den blivande presidenten portat kritiska journalister från valmöten och sagt att han ska begränsa yttrandefriheten.

 

När jag frågar ungdomar som flytt hit från andra länder vad som är det bästa med Sverige blir svaret inte välståndet eller den vackra naturen utan friheten. Att man får tycka och tänka som om vill är något är något så fint och fantastiskt att det trumfar allt annat. 

 

Här har alla rätt att yttra sina åsikter. Detta är så självklart för de som växt upp med det. Vi yttrar oss hela dagarna. Om allt från vad vi äter till lunch till vad vi tycker i olika politiska frågor. Allt vi skickar i väg i sociala medier eller bloggar är tillgängligt för massor av människor.

 

Med tryckfrihetsförordningen följer också ett ansvar. På en tidningsredaktion är det den ansvarige utgivaren, som också brukar vara den som är chefredaktör, som är ansvarig för det skrivs eller sägs i tidningen och på sajten. Men vad som är okej och inte är inte helt godtyckligt, det finns ett antal lagar och etiska regler att hålla sig till. De etablerade medierna – dagstidningar som Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, kvällstidningarna Expressen och Aftonbladet, lokalpressen – är anslutna till de pressetiska reglerna. De handlar i princip om att man ska ge så korrekt och saklig information som möjligt, att båda sidor ska komma till tals och att man inte ska skada någon som är med i artiklarna.  

 

Dessa regler kan vara bra att luta sig mot även för dig som uttrycker dig i sociala medier eller på en blogg. Det ökar din trovärdighet, och på så vis dina chanser att bli tagen på allvar och kunna påverka. 

 

Du som fortfarande går i skolan har en unik möjlighet att hitta ditt sätt att göra din röst hörd. Här har du hjälp av utbildade pedagoger som ska stötta dig i att uttrycka dig. I dag finns också alla tekniska möjligheter. Du kanske älskar att berätta eller argumnetera i ord? Bra! Ord kan förändra världen! Eller är du mer bekväm med rörlig bild – gör en film! Den kan gå rakt in i hjärtat på den som tittar. Gillar du att diskutera eller leda en debatt – bjud in spännande människor till en podd! I dag finns fler möjligheter än någonsin.

 

Tryckfrihetsförordningen är ett tråkigt ord, men det bär på så många fantastiska möjligheter. Utnyttja dem! 

23 nov

Skolan får mer stöd i demokratiminister Alice Bah Kuhnkes (MP) och inrikesminister Anders Ygemans (S) handlingsplan mot rasism och intolerans.

 

 

Jenny Sköld från Mobile Stories frågar demokrati- och kulturminister Alice Bah Kuhnke hur hon vill ge stöd åt skolan i den nationella planen mot rasism och hatbrott.
 

LÄS MER:

Pressmeddelande: Nationell plan för att motverka rasism och intolerans

21 nov

Julia Östfeldt var tuff och kaxig som tonåring. Lite strulig kanske, men våldtäktsoffer? Det kunde hon inte identifiera sig med. Nu kämpar hon för att ändra bilden av de som blivit utsatta.

 

För över två år sedan levde Julia i ett destruktiv förhållande, som tillslut tog henne till Akutmottagningen för våldtagna, på Södersjukhuset i Stockholm. Hon beskriver sig själv vid den tiden som "kaxig, men med låg självkänsla".

 

– Jag tog mycket plats men såg mig som en strulig tjej som inte kunde åstadkomma något, säger hon. 

 

Besöket på akuten var bara början på en lång resa med poliskontakter och rättegångar, där hon upplevde att folk inte längre såg henne som Julia utan bara som ett våldtäktsoffer. 

 

– Det var helt tiden det här offerperspektivet. Ett våldtäktsoffer för mig är ett objekt utan egen kraft att göra något åt sin situation. Jag har haft svårt att identifiera mig som det. Jag har alltid sett mig som en tuff tjej, säger Julia. 

 

I dag kan Julia titulera sig som Årets Ungdomsentreprenör – ett pris som delas ut av Fryshuset i Stockholm till "unga entreprenörer och streetsmarta ledare".

 

Priset har hon fått tillsammans med vännen Emma Blomdahl, för deras arbete med Föreningen Tillsammans, som de grundade för att hjälpa andra som utsatts för sexuellt våld. Medlemmarna uppmuntras också att använda sina erfarenheter för att ändra den stereotypa bilden av sexuellt våld – genom att till exempel skriva debattartiklar eller föreläsa ute på skolor. 

 

– Media skriver mest om överfallsvåldtäkter. De piskar upp stämning för att få klick. Det är sensationellt med en nyhet om ett överfall med mycket våld än att en tjej blir våldtagen för femte gången av sin pojkvän.  Jag vill visa att sexuellt våld kan se ut på många olika sätt. 

 

Det finns också en stödchatt där man kan få prata med någon som har liknande erfarenheter.

 

– Sexuella övergrepp handlar om det mest intima du har. Då kan det kännas konstigt att prata med föräldrar eller andra anhöriga. Men det kan också vara svårt att förstå reaktionerna om man inte gått igenom själv. Vi kan visa att det finns ljus i tunneln. 

 

Vad har varit viktigast för dig för att kunna gå vidare?

 

– För mig har det varit viktigt att hitta en mening med det jag gått igenom. Jag tänker att det var för att jag skulle hitta min plats i livet. Nu vet jag vad jag vill göra i framtiden. Jag vill fortsätta att hjäpa andra. Jag vill plugga något inom psykiatri. Kanske utbilda mig till ungdomscoach eller socionom. 

 

LÄS MER:

Föreningen Tillsammans

09 nov

Halvamerikanska Chris Larsson, 18, drömde om att flytta till sin mammas hemland och plugga. Men  Trumps seger har fått honom att ändra sig. 

 

När Chris Larsson lämnade Demokraternas valvaka på Hard Rock Café i Stockholm pekade allt på att Hillary Clinton skulle bli USAs nästa president. 

 

– Klockan 03 hade Hillary nästan alla staterna. Så det här är en jävla chock. Det är en sorglig dag i dag. 

 

Chris går sista året på gymnasiet i Stockholm, men har en amerikansk mamma. När Mobile Stories pratade med honom under valvakan drömde han om att åka till USA och plugga, kanske stanna. Men nu känns framtiden oviss. 

 

– Ingen vet vad som händer nu. Det känns inte säkert, inte stabilt samhällsmässigt. Det har varit så stort fokus på hat i Trumps kampanj. Det är ju mer än häften av folket som står för det här att rösta fram en människa som är emot allas lika värde. Det är så sjukt.

 

Chris tror att det rädsla har spelat en stor roll för valresultatet. 

 

– Det är samma rädsla som gjort att vi har fått Danskt Folkeparti i Danmark och Brexit i Storbritannien. Det är rädsla som gör att vi vill skylla på andra grupper.  Trump skyller på latinamerikaner, afroamerikaner och muslimer – precis som de alla var en och samma massa och inte olika individer. Man ska inte döma. Jag har också de fördomarna, människor har ju ett behov av att strukturera och placera i fack. Men vi måste jobba med de här sakerna. 

 

På längre sikt är Chris mest orolig för vad som kommer att hända med klimatet – en fråga som inte tagit särskilt stor plats i vare sig Hillary Clintons eller Donald Trumps valkampanjer. 

 

– Då handlar det ju inte bara om USA utan hela världen. Om Kalifornien blir torrt kan inget växa. Om Florida ligger under vatten kommer det att bli en större kris än flyktingströmmen. Och Trump är inte mannen som kan möta den utmaningen. Vi som är unga måste höja våra röster för det här är inte okej.

 

LÄS OCKSÅ: Framtida generationer kommer att skämmas

Etiketter:
09 nov

På morgonen blev det klart att republikanernas presidentkandidat Donald Trump vunnit valet, tvärtemot prognoser från experter och opinionsanalytiker som pekade på en seger för Demokraternas kandidat Hillary Clinton. 

 

– Jag är förkrossad, säger utbytesstudenten och förstagångsväljaren Emily Grimm, 21.

 

Det var nog få av de demokrater som samlats på valvakan på Hard Rock Café i Stockholm för att följa det amerikanska valet som trodde på  allvar att Donald Trump skulle vinna presidentvalet i USA. Men på onsdag morgon svensk tid stod det klart att de allra flesta experter och analytiker haft fel. 

 

Chris Larsson, 18, som bor i Sverige men har en amerikansk mamma, var en av de som tagit sig dit. Han hade hoppats att USA skulle få sin första kvinnliga president. 

 

– Efter 240 år hade det varit dags. Nu är det i stället Putin, Kim Jong-il och Donald Trump. Det är hemskt. 

 

Flickvännen Svea Åkermark, 16, tror att folks rädslor har spelat stor roll för valresultatet. 

 

– Allt han säger grundar sig i rädsla. Och då vill man ofta "blejma", alltså skylla på någon. Så var det under andra världskriget och man ser lite samma tendenser i samhället idag också. 

 

Emily Grimm, som kommer från delstaten Minnesota, tycker att Trumps seger är en förlust för den unga generation. 

 

– Han är inte den som bryr sig om de stora framtidsfrågorna. Klimatförändringarna är den absolut viktigaste frågan för mig. Jag tror inte att Trump är rätt person för att möta den utmaningen.  Jag tror att framtida generationer kommer att skämmas, förskräckas, över det här valet. 

Etiketter:
03 okt
Etiketter: