13 feb

FILM AV UNG I VÄRMDÖ

 

 

Unga upplever otrygghet i offentliga miljöer!
Ungdomsrådet VKUNG gjorde en film utifrån Ungdomstinget på Värmdö 2016. På Ungdomstinget delade många unga med sig av sina erfarenheter och pratade om hur viktiga vuxna är för ungas trygghet.
För att göra vuxna uppmärksamma på hur viktiga de är som förebilder och trygghetsskapare gjorde Värmdös ungdomsråd en film och diskussionsunderlag.

Diskussionsunderlag:

Vad hände i filmen?

Speglar filmen din uppfattning av verkligheten?

Vem agerade rätt?

Vem agerade fel?

Vad kan "jag" göra för att visa civilkurage?

  

 

Etiketter:
07 feb

 

Palmolja odlas året runt i framförallt Malaysia och Indonesien. Jämfört med andra växter som till exempel raps och solros så är oljepalmen grön året runt och kräver mindre vatten, gödning och bekämpningsmedel. Trots den lättsamma skötseln så behövs det många arbetare, vilket är bra för ländernas befolkning. Palmoljeplantagerna är en viktig inkomstkälla för ländernas ekonomi, så det är inget dom skulle kunna sluta producera och exportera. Dessutom har resten av världen ett behov av palmoljan vilket gör att den produktionen bara forsätter öka, just nu ligger den på 60 ton per år.

Men.. det finns nackdelar. Palmoljeplantagen är stora och regnskogar tvingas huggas ner, vilket påverkar både människor, djur och växter som tidigare haft tillräckligt med plats men som tvingas trycka ihop sig och dela på mindre utrymme. Enligt rapporter från Amnesty International så får inte kvinnor fasta arbeten på palmoljeplantagen utan blir anställda över en dag eller en månad, flera kvinnor har jobbat så i flera år. Med i att dom inte har fasta jobb har de inte möjligheten till pension och sjukskrivning som man borde ha. De som får jobbar har väldigt långa arbetsdagar men kan inte säga emot då det hotas om att förlora jobben. Barnarbete förekommer också, barn mellan åtta och fjorton år tvingas till hårt fysiskt arbete, antingen på helgerna eller så hoppar de av skolan för att arbeta. 

http://www.allehanda.se/opinion/insandare/amnesty-harnosand-barnarbete-och-diskriminering-av-kvinnor-pa-indonesiens-palmoljeplantager

Att regnskogar huggas ner påverkar även ekosystem som skadas. Förutom hotet mot den ovärderliga regnskogen och dess ekosystem så ger själva skövlingen av regnskogen negativa effekter på rent vatten i närliggande områden. Ett annat stort problem är när plantagen som anlagts på torvmarken, när de odlas upp frigörs en enorm mängd med markbundet koldioxid och när det släpps ut så bidrar det till den globala uppvärmingen.

Sammanfattningsvis så är palmoljan livsviktig för ländernas ekonomi och resten av världen behöver oljan. Men hur bra är det egentligen för miljön, för arbetarna? Finns det något bättre sätt att plantera oljepalmen och förbättre arbetsvilkoren? 

Etiketter:
07 feb

 

Bin, små gulsvarta insekter. Det är tack vare bina som du kan ta den där klicken av honung i ditt te. Men bina bidrar till mycket mer i naturen än så. Om du någon gång har varit på en blomsteräng runt midsommar för att plocka blommor till midsommarkransen kan du tacka bina för dessa fina blomster. Nu är bina hotade, i framtiden kanske vi inte har några blommor alls. 

Idag är det färre bin i världen än vad det någonsin varit förut. Bina har minskat med cirka 10% i Europa under senaste åren, enligt en studie som EU:s livsmedelsmyndighet (Efsa) gjort. I vissa europeiska områden är bidödligheten hela 80%! Utan bina ändras hela vårt ekosystem. För 84% av växtarterna i EU och 76% av Europas livsmedelproduktion är binas pollinering helt avgörande för deras överlevnad och frodring. Vi måste lösa problemet nu, innan det är försent! 

www.pixabay.com

Varför bina dör ut är lite osäkert, men några av teorierna säger; att bekämpningsmedlen som används till jordbruken kan ha en central roll i det hela. Även klimatförändringarna påverkar bina negativt, då bina får mindre mat. Bina äter nektar, vilket är som kolhydrater för dem. Det finns parasiter som lever inuti bina, redan från födseln. Parasiterna släpper ut virus som sedan dödar bina, t.ex. släpper varroakvalstern ut virus som gör att bina försvagas. Nu har binas immunitet mot parasiterna blivit svagare. De är inte längre lika tåliga.

Vi besprutar växterna med t.ex. neonicotinoids, som är dödligt för bina. Detta bekämpningsmedel förstör binas nervsystem. EU-kommisionen beslöt i maj 2013 att man ska skära ner på användningen av tre ämnen som räknas till gruppen neconicotinoids.

Våra blommor, frukt och grönsaker hotas. Om några år kanske det inte är lika självklart att gå ut i trädgården på hösten och hämta äpplen till äppelpajen. Djurfodret kommer att behöva bytas ut mot spannmål vilket är mer kostsamt för våra lantbrukare. För att kunna försörja sig kommer priset på mjölk och kött med mera att öka. 

Men det är inte bara vi som påverkas av detta. Även männskorna i U-länderna drabbas av bidöden, kanske till och med hårdast. Deras ekonomi hänger mycket på exporten av frukt, kaffe, bönor och liknande. De djur som äter frukter och blommor kommer att få mindre föda. 

Dock finns det ju även andra insekter som kan pollinera frukträd, men de är väldigt få i antalet. Humlor såklart, men även blomflugor, fjärilar och skalbaggar med flera. Det är viktigt att känna till att det inte bara är bina som ligger illa till, utan även andra pollinerande insekter. Men eftersom det är bin man tänker på när man pratar om pollinering är det de som fått "mest uppmärksamhet". 

Trots att EU och naturvårdsverket försöker lösa problemet finns det även saker som vi kan göra för att hjälpa bina. Vi kan sluta att använda oss av farliga bekämpningsmedel. Att övergå till ekologiska jordbruk vore en stor tjänst för bina. Genom att vi köper ekologiska matvaror hjälper vi bina samt att vi uppmuntrar till fler ekologiska jordbruk. Fler kan bli biodlare och börja med biodling. Biodlarna.se har 12 500 medlemmar i Sverige idag, men det behövs fler! Vi kan bygga bihotell, som gör att bina får någonstans att bo. Bina har en brist på bostäder eftersom vi ofta hugger ner gamla träd, som är exemplariska för bin att bo i. Annars kan man bygga en bivattnare, som gör att bina får något att dricka. Varken bihotell eller bivattnare är speciellt krångliga att göra. Bina älskar lavendel, odla egna blommor. Om man lämnar en bit av gräsmattan oklippt kan blommorna få växa fritt.
Vi kan alla hjälpa våra bin och därmed säkra både deras och vår framtid, men vi måste hjälpas åt!

Etiketter:
07 feb

 

Växthuseffekten innebär att varm luft i form av gaser stiger och fastnar i atmosfären och gör att luften i atmosfären värms upp och det kan vara negativt i ett längre skede i form av att glaciärer smälter vilket i sin tur leder till översvämningar bla a. Detta pga utsläppen från fordon, fabriker och framför allt bostäder.

Med den här artikeln vill jag som framgått framför allt lyfta fram de negativa aspekterna med växthuseffekten men det finns faktiskt en del positiva också. Faktum är att vi inte skulle överleva utan den, för om inte växthuseffekten funnits så hade all värme som den stänger in åkt ut i rymden istället.

www.pxhere.com

Boskapssektorn står för 18 procent av utsläppen vilket är hemskt. Jag förstår att en del faktorer är viktiga som att laga mat och att duscha men faktum är att en stor dela utsläppen i hemmen beror på att man glömmer lampor på när man åker till jobbet eller ugnen efter middagen. så det jag vill med artikeln är att uppmana folk att se över deras energiförbrukning och dra ner på den, det krävs inte mycket, bara att man är uppmärksam på att använda energikällor i hemmet när man verkligen behöver och att stänga av dom helt när dom inte används är ett stort steg på vägen. Bara av att glömma ugnen på i två timmar orsakar ett utsläpp av 1 kg CO2. Det är sällan som en taklampa endast har en glödlampa utan oftast 3 eller 4 och på ett dygn släpper dessa fyra glödlampor ut 1 kg CO2, detta är endast en taklampa som stängs av med ett enkelt klick.

Jag har frågat 20 personer om dom kan tänka sig att vara allmänt energisnålare hemma och 18 av dessa svarade ja. Men ändå det är bevisat att dom flesta skulle kunna vara bättre på detta. Jag tror att problemet är att folk inte börjar för att andra inte börjar, det är lätt att tänka -"det kommer ju inte göra någon skillnad om bara jag blir bättre på det och ingen annan". Det som krävs är att alla börjar vara energisnåla själva och inte bryr sig om huruvida andra är energisnåla. Jag tror att det kommer smitta av sig på dom som inte är det.

 

Etiketter:
07 feb

ARTIKEL FRÅN ELEVER VID SUNDSVALLS GYMNASIUM

Globala målen för hållbar utveckling har 17 mål som man ska nå under 15 år som alla i FN:s medlemsländer har skrivit på. Hållbar energi för alla, Bekämpa klimatförändringen, Säkerställa tillgång till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla, Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt för en hållbar utveckling är några av 17 målen.  

Mål 6 i de globala målen är att säkerställa tillgång till och hållbar vatten- och sanitetsförvaltning för alla. 

glabalamalen.se

Vatten är en grundförutsättning för allt levande på jorden, och därmed också en förutsättning för en hållbar utveckling. Stor del av de som lever i fattigdom idag har brist på rent vatten och grundläggande sanitet. Orenat avlopp från industri och hushåll leder till att vatten förorenas och skapar en ohälsosam miljö som särskilt drabbar människor som lever i fattigdom. Bristen på en pålitlig och närliggande vattenkälla och säkra, privata toaletter har grundliga effekter på livet för miljontals människor världen över. Konsekvenserna av detta är katastrofala och slår hårdast mot kvinnor och flickor och påverkar deras hälsa, säkerhet, utbildning, inkomstmöjligheter och familjerelationer. Kvinnor och flickor ansvarar ofta för familjens vattenförsörjning vilket leder till att kvinnor förlorar inkomstmöjligheter och att flickor missar skoldagar. Detta påverkar deras politiska, ekonomiska och sociala möjligheter. WaterAid:s arbetar för rent vatten och sanitet.

 Mål 13 i de globala målen är att vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser. 

Klimatmålet stödjer fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling och kan ge positiva synergieffekter och förutsättningar för att kunna möta flera av de utmaningar världen står inför idag så som livsmedelstrygghet, rent vatten, hållbart nyttjande av naturresurser och ekosystem, mänsklig säkerhet, jämställdhet, hälsa och ekonomisk tillväxt. Behovet av anpassning till pågående och kommande klimatförändringar är mycket stort särskilt för de minst utvecklade länderna och för de mest sårbara befolkningsgrupperna. Åtgärder behövs för att minska riskerna för, och konsekvenserna av naturkatastrofer. Klimatförändringarna är en av vår tids största sporre. En stor andel av de ökade utsläppen av växthusgaser i atmosfären kommer från sättet vi framställer, förvandlar och använder fossil energi. Som följd av de ökade utsläppen riskerar vi gå mot en genomsnittlig global uppvärmning som överstiger två grader Celsius, vilket skulle få allvarliga konsekvenser för ekosystem, havsförsurning, mänsklig säkerhet, matproduktion, vattentillgång, hälsa och med ökad risk för väderrelaterade naturkatastrofer. Klimatpåverkan måste minska för att skapa förutsättningarna för fattigdomsbekämpning och en långsiktigt hållbar utveckling.  

 Mål 14 är i de globala målen är att bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt i syfte att uppnå en hållbar utveckling. 

Många av havens fiskebestånd är överutnyttjade och därför krävs en global ansträngning i avsikt att fortsätta åtgärder som hjälper återuppbyggnaden av hotade bestånd. För att säkra långsiktigt hållbara fiskebestånd borde fisket baseras på uppfyllande av maximalt hållbart uttag och hänsyn tas till särskilda förutsättningar i särskilda regioner och havsområden. En tillväxt baserad på havens resurser visar på den förmågan haven har för global utveckling, inklusive fattigdomsbekämpning. En tillväxt baserad på havens resurser visar på den kapaciteten haven har för global utveckling, samt fattigdomsbekämpning. 

Mål 15 i de globala målen är att skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald.  

Biologiskmångfald är en avgörande grund för jordens livsuppehållande system och vår aktuella och framtida trygghet vilar på denna grund. En långsiktigt hållbar användning av naturresurser och ekosystemtjänster är en viktig faktor för att människor ska kunna ta sig ur fattigdomen permanent. Det är oftast människor som lever i fattigdom, särskilt flickor och kvinnor, som är mest känsliga för fattigdom av ekosystemtjänster, såsom exempelvis dricksvatten, vattenrening och -reglering, erosionsskydd och bördighet. Naturresurser och ekosystemtjänster påverkas även negativt av klimatförändringar. Hållbar användning av skogsresurser med minskning av avskogningen bidrar positivt till vårt klimat och till vår försörjning.  

Hur ska FN lyckas jobba med så många mål i så många länder ?

FN:s organ för utveckling och det största FN-organet med landskontor i över 170 länder är UNDP som är förkortning för United Nations Development Program. Under deras ansvar ligger då arbetet med de globala målen.

UNDP arbetar för att avskaffa fattigdom, minska ojämlikheter, bygga motståndskraftiga samhällen och främja hållbar utveckling. UNDP är också ansvarig för att samordna, övervaka och informera om de Globala målen globalt och arbetar nära regeringar och andra deltagare för att stötta genomförandet av målen på landnivå. Uppdrag av FN:s generalsekreterare har UNDP med stor framgång arbetat med kommunikation kring först Milleniemålen och nu de Globala målen. 

UNDP:s resultat under åren 2014-2016: Det skapades 2 miljoner nya jobb, 3,2 miljoner fick tillgång till rättsstatstjänster, 5,3 miljoner människor fick förbättrad tillgång till elektricitet och 75 miljoner nya väljare registrerades i 40 länder 

UNDP Sverige driver idag en hemsida för de Globala målen, www.globalamalen.se och genomför flera kommunikationsinsatser i Sverige. 

I Sverige har alla ministirar i regeringen ett ansvar för genmförandet, men civilminister Ardalan Shekarabioch bistånds- och klimatminister Isabella Lövin har ett särskilt ansvar för att leda arbetet. I mars 2016 tillsatte regeringen en delegation med uppgift att stödja och stärka arbetet. Agenda 2030-delegationen är en statlig kommitté med ett utredningsuppdrag från regeringen men arbetar fri från regeringen och departementen. Uppdraget forsätter farm till mars 2019. De har tre uppdrag och dessa är 

1.föreslå en övergripande handlingsplan till regeringen 2.föreslå åtgärder för att främja informations- och kunskapsspridning 3.förankra Agenda 2030 genom en bred dialog med olika samhällsaktörer.
FN har tagit fram 230 globala indikatorer för att mäta utvecklingen på global nivå. Varje land ska ta fram nationella indikatorer. För Sveriges del är det Statistiska Centralbyrån (SCB) som kommer att få ett uppdrag av regeringen att ta fram nationella indikatorer. 

Turkiet har sammarbete med några företag, organisationer och föreningar för att kunna klara dessa mål. Några av sammarbets organisationerna är Turk Telekom( mobil abonnemang) och Galatasaray( fotbolls klubb). Man har under #herkeseanlat lagt ut bild och skrivit vad de gör för världen. Hashtagen har 658 delade inlägg än så länge. På hemsidan http://www.kureselhedefler.org/harekete-gec/ har man tre olika aktivitets grupper. Första "gruppen" är vad du kan göra när du ligger i soffan för en bättre värld, den andra är vad du kan göra hemma t.ex återvinna och tredje och sista är vad man kan göra när man är ute och det kan vara att cykla istället för att åka bil. 

Turkiets sätt att jobba med de globa målen är bra! De har gjort det enklare för människorna att veta vad just du kan göra när de är hemma eller ute. I Sverige skulle man också kunna använda sig av denna metod för att göra det enklare för människorna. I Turkiet är detta ett ämne som får alla medborgare att få kunskaper om och vara involverade i medan i Sverige så vet inte alla vad de Globala målen är och hur man jobbar med de. 

07 feb
Etiketter:
07 feb
Etiketter:
01 feb
Etiketter:
01 feb
31 jan

ARTIKEL FRÅN ELEVER VID SUNDSVALLS GYMNASIUM

 Människan har under all tid i världen jagat djur. Främst för deras kött men dem tog också hand om pälsen och ibland benen. De hade inte ”råd” att slösa. Det var inte förrän 10000 år sedan som människan kom att lära sig att odla maten och förvandla vilda djur till boskapsdjur. I vårt utvecklade samhälle idag avlar vi fram djur bara för att sedan bli slaktade månader efter födseln. För ungefär 90 procent av alla svenskar är kött något som hör till vardagen. 90 miljoner landdjur slaktas varje år samt 19 miljarder fiskar fångas, bara i Sverige. I större länder som USA kan landdjur slaktas till en summa uppemot 9.1 miljarder. Inte tar vi vara på hela djuret heller. Vi väljer ut de finaste delarna på djuret och dumpar resten av kroppen. 

När man tänker på miljöproblemet är det ofta att man tänker på alla utsläpp av transportmedel. Men faktum är att köttindustrin är den värsta miljöförstöraren och politiker nonchalerar bort problemet. 18% av alla växthusgasutsläpp orsakade av människor står boskapssektorn för. Det är mer än alla vatten-, luft- och landtransporter tillsammans. En bil kan gå 1000 mil om året och fortfarande släppa ut lika mycket som EN svensk ko släpper ut årligen. Av alla åtgärder som politiker har listat finns ingen lösning för
boskapssektorns stora utsläpp av växthusgas. Det är vid djurens matsmältning som en kraftfull växthusgas som heter metan släpps ut men det är också produktionen av djurens foder, djurens avföring och gödsel som bidrar till ett ökat utsläpp av växthusgaser.  

Men människan är inte köttätare utan allätare. Det betyder att vi kan överleva på en vegetabilisk föda också. Baljväxter som bönor, kikärtor, linser och nötter ger oss all protein vi behöver samt andra bra saker. Köttindustrin snor åt sig ungefär 38% av landanvändningen vilket lämnar mycket mindre plats för andra viktiga saker. Produktionen av vegetabilisk mat skulle ge mer mark åt andra saker som natur, bioenergi och mat.  

Sedan finns också andra fula sidor av köttindustrin, till exempel processen från levande djur till köttbit. Jag pratar om slaktprocessen. Inom Sverige måste slakten av djuret utföras med bedövning. Detta gäller dock inte i alla länder på grund av ekonomiska skäl. Sverige är ett av de ledande länderna i fråga om bäst djurskydd men det är långt ifrån tillräckligt då man varje år kan läsa om djur som missköts. Ett sätt för att få människor att öppna ögonen till vad som egentligen händer är att visa dem de mörkaste sidorna av
något. Det finns olika sätt man använder sig av vid dödandet av djuret. Avblodning är när man hänger djuret, oftast kossor, upp och ner och den får sin hals uppskuren. Under processen kan kossan däremot få tillbaka medvetandet om det har tagit för lång tid. Är det såhär vi vill ha det? Är det såhär vi vill vara som människor? Vår välutvecklade intelligenta hjärna har gjort oss till de perfekta rovdjuren, gjort oss till blodtörstiga massmördare.  

Jordens hälsa blir bara sämre och sämre. Det är dags att börja göra något åt det. Nu! Annars kommer det att vara försent. Men det är inte bara vår planets hälsa som far illa åt på grund av vår stora konsumtion av kött. Det har också en dålig påverkan på människans hälsa. Enligt Livsmedelverkets nya matvaneundersökning äter varje svensk ungefär 50-55 kg kött varje år. Det har fört med sig ökad chans till sjukdomar som diabetes, övervikt, bröstcancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Organisationer som Livsmedelverket, Världscancerfonden, Jordbruksverket och FN uppmanar världens befolkning att minska deras köttkonsumtion. Men inte kan de mena att vi ska sluta äta kött? Nej, det gör de inte! Inte försöker jag heller få er att sluta äta kött, det är något som människan och många andra djur har gjort i alla evighet. Vi måste bara lära oss att äta mycket mindre kött och när vi väl väljer att äta kött måste vi välja det med omsorg. Välj de ekologiska alternativen, kött som är närproducerat, där djuret inte har levt instängd enda fram till slakten. Du kan då vara med och påverka till en framtida giftfri miljö med ett rikt växt- och djurliv samt minskad klimatpåverkan. Hemsidan vegosvar.se hjälper dig att hitta veganska restauranger, butiker, produkter, recept och fakta om du vill prova på vegansk mat. Försök att göra det till en vana att ha en eller två, gärna fler, vegetariska maträtter i veckan. Det kanske inte är enkelt och du tror inte det kommer bli någon förändring och det är sant. En enskild person kan inte göra så mycket för att förbättra miljön men tillsammans som en så kan det omöjliga nås. Andra alternativ till kött, fågel och fisk erbjuder märken som Astrid & Aporna, Oumph, Anamma och Fry’s Goodsoy. Till sist måste vi informera och sprida ordet om problemet för att skapa motivation till att göra något åt det. 

För att sammanfatta vad vi har pratat om så kan vi konstatera att köttindustrin för med sig en hel del massa dåliga saker. Det är den ledande orsaken till växthuseffekten (orsakad av människan), vår hälsa har hamnat på linjen och istället för att göra vad vi blir tillsagda att göra; minska köttkonsumtionen och öka mängden grönsaker, så gör vi tvärtom. Vi fortsätter behandla djur som om deras liv inte har något värde tills de ligger där på bordet fast mindre och inte levande. Men finns inga positiva sidor till köttindustrin? Jo, faktiskt! Förutom att vi får den där goda köttbiten på våra tallrikar så behöver vi betesdjur till att hålla marker öppna. Det för med sig förutsättningarna till ett rikt växt- och djurliv: ett rikare odlingslandskap. En variation i landskapet och den biologiska mångfalden bevaras också. 

Tillsammans kan vi påverka framtiden och djurens livsförhållanden till det bättre. Det är vi som har makten! Tänk efter en extra gång när du står där i mataffären, framför kylen med olika sorter med kött. Välj ekologiskt, välj närproducerat. 

  

  

  

  

   

Etiketter:
Caroline Ytterström
23 feb
16 feb
16 feb
14 feb
07 feb
07 feb
01 feb
01 feb
31 jan
31 jan
31 jan
30 jan
29 jan
19 jan
11 jan