28 maj

 

När 80 studenter fick svara på frågan om officiella medier (med officiella menas medier som har en ansvarig utgivare och som är knutna till det pressetiska systemet) är trovärdiga, där siffran 0 var "inte alls" och 5 var "ja, absolut", blev resultatet 3,1. När frågan istället var "Är officiella medier objektiva", blev resultatet lägre, bara 2,3 på skalan där 5 var "ja, absolut".

 

Undersökningen är gjord av forskaren Torbjörn Svensson, som intresserar sig för hur nyhetsförmedling kan göras mer engagerande för unga. Undersökningen gjordes på studenter på dataspelsutvecklingsprogrammet på Högskolan i Skövde, och kan alltså inte ses som representativ för svenska ungdomar i stort.  

Omkring 80 studenter på dataspelsutvecklingsprogrammet vid Högskolan i Skövde svarade på frågan.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

– Resultaten är ganska intressanta, inte minst skillnaden på trovärdighet och objektivitet där flera av deltagarna skrev att saker rapporterades på ett faktamässigt korrekt sätt, men för det mesta med en bias eller förförståelse utifrån medieutgivarens politiska färg, säger Torbjörn Svensson. 

 

När han gjorde samma undersökning förra året, 2016, hamnade objektiviteten på 2,5 av 5. Även då tyckte deltagarna att nyheter är en viktig byggsten för en fungerande demokrati, med 4,5 på dem femgradiga skalan. 

 

Är det ett problem att medierna inte upplevdes som helt objektiva?

 

– Det är ju till viss del ett sundhetstecken kan man tycka, att de funderar runt vinklingar och på vilka grunder något är publicerat och hur man tolkar det som hänt. 
 

Att nyhetsförmedling är en viktig byggsten i demokratin rådde det inte någon stor tvekan om. På frågan om studenterna höll med i det påståendet blev svaret 4,5 på en femgradig skala. 
 

Studenterna fick också sia om hur nyhetsförmedlingen kommer att se ut om fem år. 39 procent trodde då att vi kommer att ta del av ännu mer nyheter via sociala medier. Var femte, eller 21 procent, trodde på mer redaktionell reklam, alltså texter som ser ut som nyheter men som egentligen är reklam och nästan lika många, 19 procent, trodde att vi kommer att kunna interagera mer ni nyhetsförmedlingen, till exempel genom att rösta eller debattera. 

 

LÄS MER: Fler européer tror på journalistiken

80 studenter på Spelutvecklingsprogrammet på Högskolan i Skövde har svarat på frågan.

 

80 studenter på Spelutvecklingsprogrammet på Högskolan i Skövde har svarat på frågan.

FRÅGA: Hur vill du ha dina nyheter i framtiden?

Etiketter:
18 maj

 

Vad är det med dataspel och sociala medier som får oss att ägna timme efter timme med mobiltelefonen? Och går det att använda samma mekanismer för att få unga mer engagerade av nyheter? Det är något somTorbjörn Svensson och hans forskarkolleger undersöker i projektet Level Up

 

– Det görs för lite för att fånga ungdomar och det görs framförallt kanske inte rätt saker. Medan ungdomar är vana vid "många till många"-kommunikation så är och medierna, inte minst tidningarna, kvar i en "en till många"-världsbild. Det vill säga de producerar nyheter på ett sätt som ska nå alla

 

[MBS-FACTS:97983]

 

Men det finns goda exempel på redaktioner som vågat tänka nytt och utnyttja nya tekniska möjligheter. Under en snöstorm i New York 2013 bjöd journalisterna på  New York Public Radio in invånarna att rapportera om snödjupet i olika delar av staden. 

 

– Hur djupt är snödjupet på din gata? Resultatet lades in i en interaktiv karta. Där kunde sedan andra gå in och se hur mycket snö det kommit i en viss stadsdel till exempel. 

Torbjörn blir "omgjord" till en animerad avatar av ett Disney forskningsprojekt vid en konferens i Los Angeles, mars 2017. Foto: Privat

 

I en uppmärksammad satsning av tidningen New York Times kunde New York-borna gå in och och styra den fedarala budgeten för fem år framöver.  

 

– Man skulle då klara fem år utan att staden skulle gå i bankrutt. Tanken var att folk skulle förstå att det inte är så lätt. Ett år är ju inte så svårt. Då Men om man då lägger alla pengar på skolan och låter vägarna fallera så kraschar det året därpå. Det var tusentals människor som gick in och engagerade sig i detta och då kunde man också se vad folk verkade tycka vara viktigt. 

 

GPS-funktionen i mobilen öppnar också för att ta in människor synpunkter på hur närmiljön ser ut – i skolan, det egna kvarteret eller staden. Om kommunen planerar bostäder på en grön yta skulle invånarna på plats kunna få upp en grafik i mobilen, som visar hur det kommer se ut när bostäderna är färdigbyggda. Sedan kan de delta i debatten, rösta och påverka. 

 

Torbjörn berättar om en staty som väcker heta känslor i hans hemstad Skövde. 

 

– Den föreställer en naken man som piskar en kvinna. Folk förstår inte alltid vad det ska vara bra för. Och då får de som förstår sig på konst komma in och förklara vad det egentligen är och symboliserar.  skulle man kunna få en pling i telefonen när man är på plats: Hej, nu pågår en het debatt om det här. Vad tycker du? Eftersom folk har mycket åsikter om den skulle de som passerar kunna få ett pling i mobilen där det står lite om statyn och där de kan kommentera vad de själva tycker eller delta i en omröstning. 

 

[MBS-FACTS:97984]

 

Med samma geoteknik skulle man också kunna dra en cirkel med fingret över en interaktiv karta för att markera vilket område som man är intresserad av att få nyheter om. 

 

Torbjörn tror också att användarna måste tillåtas att välja hur de vill ta del av nyheterna. Någon kanske vill ha en snabb överblick av vad som hänt och nöjer sig med att skanna igenom rubriker. Andra vill ha fördjupning i ett visst ämne. Någon vill få en nyhet på ett avancerat språk och en person som är ny i Sverige kan få samma nyhet på lätt svenska.  

 

 – Detta görs möjligt av så kallade textrobotar, där artificiell intelligens (AI) används för att skapa eller bearbeta text. Journalisten kan fokusera på själva grundstoryn.

 

Mediabranschen lägger 12 miljoner kronor på ert projekt, för att hitta nya sätt att engagera unga nyhetsläsare. Varför är det så viktigt? 
 

– Många forskare verkar vara överens om att fri och oberoende media är en viktig byggsten för en fungerande demokrati. Makten behöver granskas och frågor belysas från olika håll. Därmed blir det också viktigt att även ungdomar engageras av det media har att säga. I 2014 års demokratiutredning föreslås åtgärder som ska stärka ungas möjlighet att påverka i lokala demokratiska processer, bland annat med rösträtt från 16 års ålder i kommunalval. Det ställer krav på att den unga gruppen nås och engageras i lokala nyheter. På så vis får de möjlighet att bilda sig en egen uppfattning i lokala frågor.

 

Fyra trender för framtidens journalistik

 

Språket kan anpassas efter varje läsare. Med hjälp av robotjournalistik kan en och samma story läsas med olika svårighetsgrad och på valfritt språk. 

 

Platsbaserad journalistik. Om det pågår en het debatt om en ny skatepark, om ett byggprojekt eller om en skola i din närmiljö kan du få ett pling i mobilen när du är i närheten, för att själv delta i debatten, eller rösta om något. I stället för att läsa en lokaltidning kan du ringa in ett område på en interaktiv karta och visa att du vill ha nyheter från just den cirkeln. 

 

Förstärkt verklighet. Alla som spelat Pokemon Go vet hur det funkar. Genom att kombinera tekniken med mobilens GPS-funktion kan användare få upp en grafik över hur den nya parken eller de planerade bostäderna kommer att se ut, på plats. 

 

Medborgarjournalistik. Professionella journalister tar på olika sätt hjälp av medborgarna.  Ett exempel är projektet WikiTribune, som bygger på ett samarbete mellan journalister och vanliga medborgare. Mobile Stories publiceringsverktyg är ett annat exempel på hur tekniken kan stötta medborgarna i att skapa egen journalistik. Elever kan med hjälp av en app med inbyggda guider rapportera, mäta eller undersöka aktuella frågor på den egna orten, själva eller tillsammans med professionella journalister. 

 

Möjlighet att läsa på olika djup. Nyhetsaggregatorn Omni är ett exempel. Här går att få en snabb överblick genom att bara läsa rubriker från olika medier om ett ämne. Den som vill fördjupa sig kan välja att gå vidare och läsa hela artiklar eller ta del av film och infografik om ett visst ämne.

Etiketter:
07 maj

 

Klockan är strax efter 15 på fredag eftermiddag när radioreportern Katja Magnusson på Sveriges Radios Ekoredaktion anländer till Hötorget i centrala Stockholm. De första uppgifterna om att en lastbil kört rakt in i Åhléns entré i hörnet mellan Drottninggatan och Kungsgatan har just börjat spridas i sociala medier. Oron bland människorna som samlats på Hötorget, som ligger en kort promenad därifrån, stegras när en ordningsvakt ropar att det varit skottlossning. Vakten uppmanar människor att flytta på sig, att lämna platsen. 

 

Ekots reporter Katja Magnusson rapporterade live från Hötorget under terrorattacken i Stockholm.  Vanligtvis rapporterar hon från konflikter i andra länder, som Syrien.  FOTO: Mattias Ahlm/Sveriges Radio

Katja Magnusson står kvar. Som journalist är det hennes uppgift att vara en trovärdig källa i den ström av uppgifter som nu sprider sig på nätet. Hon berättar för lyssnarna vad hon hört, men är samtidigt tydlig med att hon själv inte hört någon skottlossning. Hon refererar i stället till det vakten sagt. 

 

Samtidigt som rapporterna från Katja på Hötorget sänds i radio och på Sveriges Radios webbsida pågår ett intensivt arbete på redaktionen med att försöka få polisen att bekräfta uppgifterna. 

Hennes chef, Ekots ansvarige utgivare Olle Zachrison lyfter fram exemplet för att förklara hur hans redaktion hanterar olika källor när reportern är mitt uppe i en kaotisk situation.

 

[MBS-FACTS:97980]

 

– Det som är viktigt i sådana här situationer är hur vi formulerar oss kring de uppgifter vi för vidare. Vi försöker bädda in uppgifterna i reservationer och säga att det är uppgifter som kommit precis nu och som vi försöker få mer information kring.  Vår reporter är ju i det här fallet en förstahandskälla. Hon är själv på plats och har hört med egna öron vaktens varning om skottlossning. Hon har också pratat med en annan person på platsen som också hört vakten säga detta. Det är relevant att berätta det och samtidigt säga att vi inte fått uppgifterna bekräftade och att vi inte hört några skott.  
 

[MBS-FACTS:97979]
 

Enligt de pressetiska reglerna som Sveriges Radios Ekoredaktion är knutna till ska medierna ge så korrekt information som möjligt. Samtidigt är det Ekots uppdrag som public service-kanal att förse allmänheten med relevant samhällsinformation. I dag arbetar journalisterna i ett medielandskap där lyssnarna och läsarna vant sig vid att kunna få information i samma slag som saker händer. Detta måste redaktionen på Ekot också förhålla sig till. 

Terrorattacken i Stockholm är ett bra exempel på balansgången mellan att ge fortlöpande, snabb och samtidigt korrekt information. Men journalisterna på Ekoredaktionen jobbar även med mer ”långsam” och planerad journalistik, i vanliga nyhetssändningar och i samhällsprogram som Studio Ett och P1 Morgon Då finns det tid att göra färdigt och att kolla källorna i en kedja av ”kontrollstationer” innan inslagen är klara att sändas. 

 

[MBS-FACTS:97981]

 

Varje reporter ingår i en grupp som har en gruppchef. Gruppchefen är den första, förutom reportern, som går igenom materialet och kollar så att det inte finns några oklarheter. Därefter skickas reporterns inslag till nästa kontrollstation – planeringsdesken. 

 

–    Här samordnas de nyhetsinslag som Ekot börjat producera. De lyssnar igenom och kan upptäcka oklarheter. 

 

Nästa kontroll görs av den som är producent för de olika sändningarna. Han eller hon lyssnar igenom och kollar manuset.

 

– Den personen kan säga att ”det här känns oklart, vad har vi för belägg för det här egentligen?”. 

 

I sista ledet är det den ansvariga utgivaren som har sista ordet runt vilka känsliga uppgifter som redaktionen ska publicera. Det är i Ekots fall, chefen Olle Zachrison eller en annan chef som han har delegerat den uppgiften till. 

 

Förutom den dagliga diskussionen kan journalisterna gå kurser i källkritik på sociala medier.

 

– Vi måste hela tiden hålla oss uppdaterade om vad som händer på nätet, till exempel när det gäller fejkade nyheter och desinformation. Man kan aldrig bli fullärd när det gäller källkritik, säger Olle Zachrison.

 

Så jobbar Ekot med källkritik

  1. Journalistik är konsten att verifiera.  Var noggrann med att kontrollera dina källor

  2. Om personerna som lämnar uppgifterna vill vara anonyma – se till att ha minst två av varandra oberoende källor

  3. I den mån det är möjligt – kontrollera de uppgifter som hämtats från andra medier, såsom tidningar, radio och tv-kanaler. Annars: var tydlig med att det vilken tidning, radiokanal eller tv-kanal du hämtat uppgifterna från.  

  4. Alla basfakta bör dubbelkollas. Datum, namn och titlar är fakta som ofta blir fel. Att till exempel stava ett namn fel sänker trovärdigheten. 

  5. Det är inte bara faktauppgifter som ska vara korrekta. Även uttalanden som återges i andra hand ska vara korrekta. Redogöra för sammanhanget ett citat är hämtat ifrån om det är viktigt för förståelsen av det.

Etiketter:
02 maj

 

Sverige kan stoltsera med en andraplats i organisationens senaste rankning över vilka länder som är bäst på pressfrihet. Bara i Norge är journalister mer fria från politisk och kommersiell styrning. Sverige har därmed klättrat sex placeringar på listan sedan 2016. 

 

– Anledningen är att vi i Sverige har visat att vi tar hoten mot journalister på allvar genom ett antal domar det senaste året. Det har sänt signaler om att en attack på journalister är en attack på hela samhällskroppen, säger Jonathan Lundqvist, som är ordförande för organisationen Reportrar utan gränser, RSF.

 

Minst fria är journalisterna i länder som Eritrea, Syrien och Afghanistan. Många av de journalister och bloggare som flyr dessa länder får hjälp av RSF att söka asyl i demokratiska länder som till exempel Sverige. 

 

– Nu har vi många som kommer från Afghanistan och Bangladesh. Framför allt är det ateistiska bloggare som utmanat den islamistiska rörelsen genom att vara öppet emot den religiösa strukturen. Det är oerhört provocerande i länder där ledarna säger sig ha makt därför att Gud har sagt att det ska vara så. Ifrågasätter man då Gud så ifrågasätter man hela ordningen i samhället. Då rycker milisen eller medborgargarden ut. 

 

[MBS-FACTS:97977]

 

Men en tydlig trend i årets index är också  en försämring av pressfriheten i den demokratiska delen av världen. Efter en misslyckad statskupp i Turkiet förra året har ett stort antal journalister fängslats där. I Polen och Ungern finns en liknande utveckling. I motsatt väderstreck har ledaren i världens mäktigaste demokrati, USA, utsett journalisterna till sina fiender. 
 

– Jag är den första som säger att medier ska kunna granskas men det Trump gjort är att polarisera debatten. Jag har svårt se hur det kan leda till positiva konsekvenser  för vare sig medier eller samhällsliv i stort.

 

Jonathan höjer också ett varnande finger för utvecklingen i Sverige, där hat och hot är vardag för många journalister. 

 

–  I Sverige får medierna mycket kritik för att det är ganska lågt i tak. Vi har en tradition av samförstånd i Sverige på gott och ont, men det leder till att de som ställer sig utanför och tycker annorlunda straffas väldigt hårt. Om man då i stället går och knyter näven i fickan en längre tid så finns tillslut inget annat än hat och hot kvar. 

 

Källor: Reportrar utan gränser
08 apr

– Jag tänker inte låta dem vinna. 

 

Först trodde hon att det var en jordbävning. Den andra tanken som for genom huvudet var att de blev rånade. 

– Jag hann tänka att det säkert var en "smashandgrab" eftersom jag jobbar i en smyckesbutik. Men jag hann inte tänka så länge. 

Isabella och hennes två kolleger betjänade några kunder i butiken på Drottninggatan när terrorn slog till i Stockholm för andra gången. Och för andra gången klarade hon sig fysiskt oskadd ur ett terrordåd.

 

För sex år sedan var hon med familjen och julhandlade när terroristen Taimour Abdulwahab sprängde sig själv till döds på en liten tvärgata till shoppingstråket Drottninggatan i centrala Stockholm.
 

– Vi stod precis utanför klädaffären Weekday, ett kvarter ifrån. Jag hörde smällen och såg rök och hur folk sprang. Den här gången var det mer påtagligt, säger hon. 

 

Händelseförloppet gick extremt snabbt. Plötsligt stormade skräckslagna människor som grät och skrek i panik.

 

I samma ögonblick som Isabella såg lastbilen rusa förbi utanför visste hon vad som höll på att hända. 

 

– Man kände igen situationen, från Berlin och från Nice. 

 

Hon kände hur knäna började att skaka, men Isabella och hennes kolleger lyckades behålla sinnesnärvaron. De såg till att de som mådde dåligt fick vatten att dricka och låste dörren för att skydda sig från ondskan – som de kanske ännu inte riktigt förstått vidden av – ute på gatan. Sedan ringde Isabella sin mamma Ana Maria.

 

– Jag ville att hon skulle höra det från mig först. Hon försökte komma hit, men hindrades av polisen, som sa att vi skulle bli lotsade när det var dags för det. Så vi pratade i stället i telefon i två timmar. Det var skönt.

 

Efter terrordådet under julhandeln 2010 kunde Isabella inte vara i närheten av Drottninggatan på grund av upplevelsen. 

 

– Det var jättejobbigt. Det blir ju en nära döden-upplevelse eftersom man tänker på vad som kunde hänt. 

 

I dag delar hon sin upplevelse med sina kolleger i butiken. 

 

– Jag måste gå tillbaka till jobbet och kanske även se övervakningsbilder. Men jag tror att det är bra. Jag och mina arbetskompisar har hållit kontakten hela tiden sedan i går och min chef har kallat in psykologhjälp. 

 

Men hon kan också känna stödet när hela Stockholm nu ställt upp för varandra och är fast besluten om att rädslan inte ska få vinna den här gången. 

– Det är viktigt att fortsätta leva som vanligt och stå upp tillsammans. Jag ska gå marschen till Hammarbymatchen i morgon. Det är ett bra sätt att bearbeta att våga vara i en stor folkmassa. 

 

Jag var tio meter från lastbilen

Etiketter:
07 apr

 

Peter Ekberg promenerade från arbetsplatsen till Slussen när han plötsligt hörde att folk började skrika bakom honom. 

 

– Jag vände mig om och såg en stor Spendrups-lastbil komma körande in i folkmassan. Det var väldigt skräckfyllt. En del hann kasta sig åt sidan, men jag såg två som blev påkörda. En kvinna fick sitt ben skadat och en ung tjej hamnade under lastbilen. Hon såg livlös ut, säger han. 

 

Han uppskattar att han var ungefär 10 meter ifrån lastbilen när den kraschade in i parfymavdelningen på Åhléns. Peter hann aldrig se om det fanns någon förare i hytten. 

 

– Det började brinna i hytten och blev rökutveckling så jag hann inte uppfatta det. 

 

Hur reagerade folk på platsen?

 

– Folk var chockade. De grät öppet av skräck och förtvivlan. Det kändes väldigt konstigt. Surrealistiskt. Jag promenerar där nästan dagligen från jobbet till Slussen. Nu vill jag bara hem till nära och kära. 

Etiketter:
05 apr

Juryns motivering:

 

I en värld där alternativa fakta tyvärr har blivit vardagsmat och de yngre målgrupperna primärt konsumerar sina nyheter via sociala medier så blir vikten av att kunna tänka och agera källkritiskt allt viktigare. Årets vinnare ligger i tiden. De går från ord till handling och visar på en idérik förnyelse som bidrar till att branschen långsiktigt utvecklas. Genom att använda sig av ny teknik inspirerar de till lärande av grundläggande kunskaper om journalistik.

 

http://tu.se/evenemangochseminarier/arets-dagstidning/vinnare/

 

Etiketter:
23 mar

Det menar tidningen Caminos trendspanare Caroline Petersson och Johanna Stål. Här är trenderna som drar upp oss ur klimatdepressionen.

1. Trump-effekten.

Forskaren Erik Amnå vid Örebro universitet har länge studerat vad han kallar ”stand by”-medborgare – medborgare som är rätt nöjda med hur demokratin fungerar, men vars politiska engagemang kan väckas till liv om demokratin hotas. Det är detta som som händer just nu, menar Caroline Petersson. Och det ska vi tacka Donald Trump för. 

 

Dagen efter Trump svurits in som president arrangerades den största demonstrationen en enskild dag i USAs historia. Bara i Washington samlades en halv miljon människor i ”Womens March”. Det hölls 673 systerdemonstrationer runtom i världen på samma dag.

 

Caroline tror inte att engagemanget tar slut där.

 

– Vi ser hur rörelsen växer vidare.  Den har fått en egen symbol i form av de här stickade kattmössorna, ”Pussyhats mot Trump”, men också en egen hymn I Can´t Be Quiet, som blivit en viral succé. Bara på Facebook har den här filmen visats 12 miljoner gånger. Det vi ser är ett enormt engagemang som är en direkt konsekvens av det som hänt i  USA.

 

– Ett annat konkret exempel är  antalet bojkotter mot företag som har med Donald Trump att göra.

 

I appen BoycottTrump finns i skrivande stund 250 företag som konsumenter uppmanas att bojkotta. 900 företag, bland dem finns jättar som Adidas, Starbucks, Nike och Unilever, har slutit sig samman för att ställa krav på Trump att göra något åt klimatfrågan.

 

Och frågan är om frågan om fejknyheter skulle bli så akut för Facebook om Trump inte vunnit.

 

– Det är förmodligen valet av Donald Trump som fått Facebook att ändra inställning i frågan om fejknyheter. Vi ser ett initiativ nu från Facebook sida att göra något åt detta.

 

Appen som bojkottar Trump

Pussyhats mot Donald Trump

 

2. Marknaden ställer om

Det spelar ibland ingen roll att mänskligheten riskerar att utrotas. Affären, pengarna, är ändå det som ytterst styr samhällsutvecklingen. Men Caroline ser ett trendbrott.

 

– Redan nu har Google bytt ut all egen el till 100 procent förnybar, genom att själva investera i egna, stora solkraftsparker. Det finns ett stort initiativ som heter Re100, där företag som bestämt sig att ställa om till förnybar energi kan ansluta sig.

 

Även IKEA satsar egna pengar på vindkraft och solkraftverk.

 

– De börjar på allvar se över sin affärsmodell och prata om cirkulär ekonomi. De vill inte längre vara ett företag som säljer produkter utan också satsa på att erbjuda människor att reparera sina möbler och hyra ut sina möbler. Ikeas hållbarhetschef gick förra året ut i en intervju i the Guardian och sa att vi har troligtvis nått en punkt där vi inte längre kan leva på att öka antalet prylar. I stället måste Ikea erbjuda människor att reparera sina möbler eller hyra ut sina möbler.

 

Re100

3. Zero waste.

Zero Waste-bloggarna  Bea Johnson och Lauren Singer har blivit föregångare för en växande rörelse av människor som vill leva sitt liv helt utan avfall. Caroline ser också att samma trend går igen  bland företagen.

 

– Vi ser butiker vars affärsidé är att sälja produkter helt utan förpackningar. London var först ut redan 2007. 2016 öppnade första butiken i Norden, i Köpenhamn, och i slutet av 2017 kommer den första förpackningsfria butiken i Malmö. Ett annat exempel på trenden är en ny lag som klubbats igenom i Frankrike som förbjuder företag att slänga mat som går att äta. Samtidigt skickade livsmedelskedjan Willys ut ett pressmeddelande med att de ska börja leva efter detta.

 

Zero Waste Home

Trash is for Tossers

 

4. Den nya enkelheten.

Ett tecken på längtan efter enkelhet är att den japanska städkonsulten och bloggaren Marie Kondo har miljontals följare världen över. Hennes bestseller med den engelska titeln ”The Life-Changing Magic of Tidying up” ska inte bara ses som en bok om städtekniker utan som ett sätt att hantera en allt mer komplex omvärld med ett överskott på både information och prylar.

 

– Att rensa har blivit en folkrörelse. Den som inte hänger med kan hamna utanför lite grand i diskussionen på arbetsplatserna just nu.

 

Samtidigt har nyordet Ygemania fått fäste hos svenska familjer som vill göra vardagslivet enklare och minska antalet bland alla de beslut som måste fattas på daglig basis.

Ygemania baseras på att inrikesminister Anders Ygeman sagt att han gör menyer för en månad framåt. När månaden är slut börjar Ygemans familj om från början igen.

 

Facebooks grundare Mark Zuckerberg, Steve Jobs och Obamas brist på variation när det gäller klädval är enlig Caroline ett utslag av samma beslutströtthet.

Har man tvingats börja fatta ett antal beslut redan när man går upp på morgonen så har man mindre kraft till beslut resten av dagen.

 

Enkelhetstrenden har också letat sig in i möbelkatalogerna. 

 

– Företagen är på det här också. Ikea satsar på organisering och minimalism. Inom byggbranschen ser vi flexibla lösningar för att använda ytor på ett effektivt sätt.

 

5. Inre omställning.

 

Det är inte bara jorden som ska hålla. Allt fler av oss har nu prövat på att ”gå in i väggen” och vill inte dit igen. Därför vänder vi oss till mindfulness och yoga för att hitta vår balans. Johanna Stål kallar det för ”inre hållbarhet”.

 

– Vi har tidigare talat mycket om självförverkligande. Nu handlar trenden mer om en inre omställning, om att ha medkänsla för oss själva.

 

”Träna dig i självmedkänsla” av Christina Andersson

 

6. Proteinskiftet

Vi väljer mer grönsaker och mindre kött. En undersökning som tidningen Svenska Dagbladets gjort visar att 85 procent inom livsmedelsbranschen tror att vi står inför ett skifte där vanor ändras radikalt.

 

– Det finns allt fler alternativ. Bill Gates har investerat i bolag som tillverkar vegetariskt ”kött”. SLU forskar man kring hur vi kan äta mer kanin och hare. Det finns svenska företag som fått pengar från Vinnova för att ta fram ny slags mat, som syrsmjöl, insekter och nya förädlade ärtor och bönsorter.  Vi ser att Havets skafferi utökas och att tång och alger kommer allt mer. I Gamlestan i Göteborg odlar man fisk i slutna system inomhus  Här kommer också en enorm etisk diskussion som vi måste ta.

 

7. Solrevolutionen.

År 2016 installerades det för första gången mer el från förnybar än från kol. I USA sysselsatte solkraften fler människor än vad olja, gas och kol gjorde tillsammans, enligt tidningen Aktuell hållbarhet.

 

– Solel är den absout starkast drivande trenden när det gäller energiomställningen. Tänkaren och författaren Tony Seba argumenterar i sin bok Clean Disruption (2014) för att vi kommer att nå en tipping point när det gäller solenergi 2020. Efter det kommer ingen konkurrera med annat än solel eftersom priserna sjunker såpass mycket, enligt honom.

 

Det som driver utvecklingen detta är ett antal tekniska innovationer som enligt Seba kommer att störta det nuvarande systemet. Ett exempel som han tar upp är Tesla, som kastat sig in i solelsmarknaden.

 

– Bara Teslas egen fabrik som ska producera egna batterier är ett exempel på hur priserna kommer att pressas ner. Sedan har vi Teslas powerhall, som gör det möjligt att lagra sin egen energi hemma, för hemmabruk. Men också såklart elbilarna själva, som många spår i framtiden kommer att kunna  kan lagra så mycket energi som vi  behöver på natten, när de står och laddar över natten. Seba menar att om alla bilar i Norge skulle drivas av el skulle de kunna lagra hälften av Norges elbehov.

 

Tony Sebas bok Clean Disruption

 

8. Privatbilismens död.

Många experter menar att bilen, så som den används i dag, kommer att spela ut sin roll – att vi inte kommer inte att behöva ha våra egna bilar i framtiden.

 

– Det är ett antal olika faktorer som driver den utvecklingen. Det är inte särskilt hållbart eller effektivt att transportera sig på det sättet längre. Det andra är att vi bara använder bilen i snitt fyra procent av tiden. En teknisk utveckling som möjliggör en stor förändring är de självkörande fordonen. Uber lanserar en självstyrande bil med syftet att ta bort behovet av att äga sin egen bil. I USA finns bilar som delvis är självkörande. Det behövs fortfarande en chaufför, men i framtiden ska inte heller de behövas.

 

Men planerna är också mer högtflygande. Det blev nyligen känt att Uber rekryterat en flygplanstekniker från NASA för att utveckla en flygande taxifarkost. Det är fortfarande på experimentstadiet. Ett mer jordnära exempel på samma trend är tjänster som erbjuder resenärer en mix av olika transportlösningar för att så smidigt som möjligt ta sig från plats ett till plats två.

 

–  Det kommer nu också appar som synkar olika transportlösningar eller abonnemang där man prenumererar på en tjänst som ger dig tillgång till självkörande fordon till exempel. Det forskas även på självkörande cyklar, som bygger på ett lånesystem där cyklarna är programmerade att röra sig genom våra städer på  cykelväger, så att det bara är för resenären att hoppa på.

 

9. Härma naturen.

Ätbara förpackningar, självlysande växter i stället för lampor och kläder som färgas med bakterier. Det är exempel på hur vi börjat titta på hur vi kan använda naturen för att slippa avfall.

 

– Hittills har det varit väldigt mycket fokus på att härma naturens utseenden och egenskaper, nu tittar vi också på naturens system. Forskning av hur man kan bygga smarta vindkraftsparker genom att härma hur fiskar i stim rider på varandras vågor, säger Caroline.

 

Det finns också en stor rörelse av glada amatörer som sysslar med Biohacking, ett sätt att med öppna APIer experimentera med organismers DNA.

 

– Man har gått in i växters dna för att se hur de kan bli självlysande och ersätta lampor eller för att rensa luften till exempel. Även här finns viktiga etiska frågeställningar att diskutera.

 

En av förra årets stora boksuccéer var Peter Wohllebens bästsäljare Trädens hemliga liv, som visar hur naturen kommunicerar med varandra genom underjordiska nätverk. Om ett träd skadas kan ett annat träd i andra änden av skogen bygga upp ett försvar. Man räddar varandra på olika sätt. Där har vi hur mycket som helst att lära oss.

 

Trädens hemliga liv av Peter Wohlleben

 

Etiketter:
08 mar

Som kvinnlig journalist och debattör är Mina Dennert ett rött skynke för hatarna på nätet. Men hon har 65 000 vänner med sig i kriget mot hatretoriken med rörelsen #jagärhär. 
 

Förut brukade Mina bara trycka bort folk som spred hat på nätet. Men sedan började hon intressera sig för hur hatet spreds och vilka som utsattes. 
 

– Jag upptäckte att det är två grupper i samhället som blir utsatta för det. Det är kvinnor – särskilt kvinnor som deltar i samhällsdebatten som journalister och politiker. Eller Zara Larsson. Ibland verkar det som att folk bara sitter och väntar på att hon ska släppa ett album eller något så att de kan hata på henne. Muslimer är en annan grupp som utsätts väldigt hårt och som däremot sällan kommer till tals i medier. 

 

Mina fick också syn på vissa mönster som hatarna använder för att få med sig andra. 

 

– De ställer ofta olika utsatta grupper mot varandra. Det kan börja med att de säger något som alla går med på. Som att vi måste stoppa våldtäkterna. Ja, det tycker ju alla. Eller att vi måste ta hand om våra pensionärer. Sedan ställs det mot att vi måste stoppa invandringen. 

 

Mina började gå in i trådarna och säga emot. Hon försökte förstå och bemöta kommentarerna på ett nyanserat sätt. Hon avslutade med hashtagen #jagärhär, för att markera sin närvaro. Det blev början till en rörelse som i skrivande stund har över 65 000 medlemmar på Facebook. I dag är #jagärhär också en ideell förening som börjar sprida sig utanför Sveriges gränser. 

 

Vid Lucia förra året blev gruppen uppmärksammad i samband med att en stor affärskedja använde en brunhyad pojke som barnmodell för lucialinnen. Kommentarsfälten på kedjans Facebook-sida fylldes snabbt med hatiska och rasistiska kommentarer. 

 

– Man kan lätt tro att det var 100 random personer spridda över landet, men de här hatkampanjerna är organiserade. Det kanske är 10 personer som ligger bakom. När vi gick in kanske 10 000 personer och i stället skrev positiva kommentarer så dränktes deras. Vi lyckades vända det här. 

 

Som kvinnlig journalist tillhör Mina själv en utsatt grupp, men nu  behöver hon inte kriga själv mot hatet i kommentarsfälten. Hon  har en grupp på 65 000 med sig, som kan gå in och stötta med sin närvaro. 

 

– Mitt tips till andra som utsätts är att gå ihop. Vi som engagerar oss mot hatet är många fler än hatarna. Vi kan vända hatet tillsammans, så att alla grupper kan göra sin röst hörd och inte tystas. 

 

MINAS TIPS: SÅ HANTERAR DU HATARNA
 

#Bestäm var gränsen går! Hur vill man att profilen ska uppfattas. Var ska jag dra gränsen. Titta på lagen. Skulle jag vilja att någon skrev det här om mig. 

#Kommunicera den! Var tydlig på din blogg eller din sociala medier-profil med vilka regler som gäller för kommentarer.

#Plocka bort! Om det uppstår hat på din profil eller sida – ta bara bort kommentaren. Gå inte själv in och tjafsa tillbaka på samma nivå för du får är ändå med och sprider hatet. Då är det bättre att du bemöter i ett direktmeddelande. 

#Blockera! Om det är din egen sida kan du bara blockera personerna som sprider hatet. Detta har inget med yttrandefrihet att göra, det strider mot lagen att hota och hata. Tänk på alla dem den skrämmer bort istället för den som hatar. Bättre att fler kommer in i samtalet. 

#Polisanmäl! Att hata och hota är olagligt. Ta en skärmdump och skicka in till polisen. 

Etiketter:
01 mar

 

Nästan var fjärde elev i årskurs nio tycker inte att vuxna på skolan reagerar om en elev blivit kränkt. En av fem vet inte vart de ska vända sig om någon varit elak mot en annan elev. Det framgår av en rapport från Skolinspektionen, där niondeklassare i hela landet svarat på enkätfrågor om tryggheten i skolan. Var fjärde upplevde dessutom att skolan inte arbetade aktivt för att förebygga kränkningar, något som skolor är skyldiga att göra enligt skollagen.
 

[MBS-FACTS:86389]

Den som tycker att vuxna i skolan inte tar tag i kränkningar på ett bra sätt kan vända sig till Caroline Dyrefors Grufman, Barn- och elevombud vid Skolinspektionen. Hon ser allvarligt på att så många elever tycker att de vuxna på skolan inte lyssnar. 

 

– För att nå hela vägen till en trygg skola är det viktigt att ta in eleverna i arbetet med tryggheten. Det är de som har mest kunskap om hur de funkar på skolan. Vi ser att skolor ganska ofta missar att fråga eleverna hur de uppfattar situationen. Här ser vi en tendens till försämring. Det är fler elever som känner att de inte är delaktiga, vilket de har rätt till enligt skollagen. 

 

Entreprenören Tobias Wernius utvecklar en app som hjälper elever att själva rapportera om kränkningar eller mobbning i skolan direkt när det händer. 

 

– Om någon ser något på nätet när man åker hem från skolan eller på skolgården måste det gå att rapportera med en gång och inte behöva vänta till den dagen i veckan när kuratorn är på skolan. Då har det hänt tusen andra saker i livet och man har glömt bort det där som hände, säger Tobias.

 

I appen, Speak Up, kan den som rapporterar vara helt anonymt, och fylla i uppgifter i olika steg. Först väljer man var händelsen har skett – är det på nätet, bakom skolan eller i omklädningsrummet? Sedan beskriver anmälaren kort vad det är som har hänt. Meddelandet skickas då till en administratör på skolan – det kan vara till exempel kuratorn eller någon annan ur elevhälsoteamet om det finns ett sådant. Administratören väljer därefter en åtgärd – som att ta upp det på ett föräldramöte, att prata i klassen, ta kontakt med en förälder eller begära mer information från den elev som rapporterat. Först när händelsen är utredd markeras ärendet som avklarat. 

 

Appen fylls efterhand med massor av information om hur många ärenden som kommer in, vilka typer av kränkningar som sker och vilka platser de sker på. Den informationen hoppas Tobias att skolorna kan använda för att hitta lösningar för deras specifika problem. 

 

– Man skulle kunna sätta upp ett elevteam som går ut i klasserna och berättar om statistiken. Om det till exempel är mycket mobbning på idrotten eller om det finns problem med rasism på skolgården så kan eleverna fundera själva i klassrummet och hitta lösningar på problemen. Det är bara eleverna själva som kan göra de stora förändringarna eftersom bara de vet vad som händer. Det är mycket bättre än att lärarna bestämmer att man sätter upp en teater om rasism eller fikar med varandra en gång i veckan. Det kommer inte att fungera om inte eleverna själva tycker att det är bra.  

 

Till undersökningen: Fler än var tionde känner sig inte trygg i skolan

Här hittar du Barn- och elevombudsmannen Caroline Dyrefors Grufman (Skolinspektionens hemsida)

 

Etiketter: