LO om kränkningarna: De är långt ifrån ensamma

Publicerad 2016-06-02 08:00

Samtalen om sexuella trakasserier till facket har ökat de senaste åren. Ändå är mörkertalet stort, enligt Malin Djuse på LOs Ungdomsforum. "Därför är det så otroligt viktigt att våga prata om det", säger hon. 

 

Sexuella kränkningar i arbetslivet har alltid funnits. Men under de senaste två  åren har LOs ungdomssekreterare Malin Djuse tagit emot ett ökande antal samtal från tjejer som känt att någonting inte stämmer på sommarjobbet.

 

– Något som uppkommit de senaste åren är att unga tjejer berättar att deras arbetsgivare uppmanar dem att klä sig på ett visst sätt för att locka kunder. Det kan komma från tjejer som jobbar inom allt från restaurang- och café till zoobutiker.

 

Hur känner sig de här tjejerna?

 

– De känner sig förminskade och de tycker att det är deras ensak hur lång eller kort kjolen ska vara. De ringer till oss mer för att få en bekräftelse på att det är fel än att de vill att vi ska göra någon åtgärd. 

 

Sexuella trakasserier och kränkningar är särskilt vanliga inom serviceyrken, där många unga får sina första jobb. Samtidigt så har få i den här åldersgruppen blivit medlemmar i en fackförening, eller ens hunnit ta ett beslut om de ska gå med eller inte. 

 

– Om man känner att man är ensam när man upplever en sådan här grej, och sådana här saker är ofta svåra att ta på just för att det är upplevelser, att kliva in till chefen och så näven i bordet. Och det kan ju också vara så att det är chefen som utsatt en och då är det ju ännu svårare. Men är man ung och ny och upplever det här så är det supersvårt. 

 

Malin Djuse har tagit del av Erika, Anna och Emmas berättelser, tre unga tjejer som upplevt kränkningar när de jobbade på McDonalds

 

– Man blir ju så arg. Det är bedrövligt. Och jag måste säga att de är ju tyvärr långt ifrån ensamma. Det händer överallt. Och där kommer ju det här mörkertalet in. Det är ju än mer beklämmande och än mer fruktansvärt när det är en stor ungdomsarbetsgivare. Det handlar om unga tjejer som får sina första upplevelser av arbetslivet som får det bemötandet.

 

Hon hyllar Emma, Erika och Anna för att de vågar prata om problemet. 

 

– Det är jättejätteviktigt och jättebra att de tar upp det här, även om jag förstår att det känns läskigt. Men det är det enda sättet som vi kan sätta ljuset på det och som gör att fler kan snacka om det och upptäcka att man har varit med om samma sak. Så att man kan kroka arm och göra gemensam sak.

Tags: 

Dela