Livet som författare

Publicerad 2018-10-15 07:00

Gillar du böcker? Gillar du filmer? Det gör du säkert, men har du någonsin känt att just du, skulle vilja skapa någonting som skulle komma att läsas världen över? Ett literärt verk som skulle vinna priser, översättas till flera språk eller till och med göras tv serie eller film på. För det kan ju inte vara så svårt väll, eller hur? Ta bara din dator och skriv någonting. Eller? Så trodde vi, men sen träffade vi Lars Wilderäng, och efter ett samtal blev det klart för oss att författarlivet inte är en lätt match. 

 

Under bokmässan i Göteborg träffar vi Lars Wilderäng. Författare och bloggare som skrivit bland annat den spännande Höstsol serien. Han kommer berätta för oss om det faktiska livet som författare och ge oss tips om hur man skriver en bok. Hur man gör det effektivt och proffesionellt men frmförallt hur man själv kan se till att upfylla sin dröm om att skriva en bestseller.

Vi startar vår intervju med Lars Wilderäng med att fråga om vad man ska tänka på när man börjar skriva en bok och ungefär hur lång tid det tar. Han svarar med att man först och främst behöver man en story och veta vad man vill att boken ska handla om samt vad man vill ha sagt. Sedan berättar han att han själv skriver ungefär en bok om året. Hans process är att han börjar under hösten med att skriva ett råmanus. Vid våren kvalitetsgranskar han texten tilllsammans med testläsare och förlag och redigerar. Sedan någon gång runt april - maj tar han in en extern redaktör som går igenom texten med honom och kommer med förslag. Hela den proccesen tar ungefär ett år där höstperioden med råmanuset är den mest utmanande. Den delen tar ungefär ett halvår men skulle han kunna få sitta helt ostört och jobba säger han att han nog skulle kunna klara av det på kanske en månad. Och då skriver han inte alltrid i kronologsk ordning. Tvärtom, han har i många av sina böcker börjat med att skriva slutet så att han får någonting att sträva efter. Han skriver också ofta om en person i taget, vilket då orsakar att texten inte alltid skrivs linjärt. Vi undrar sedan hur han lägger upp arbetet innan själva skrivandet och var hans ideér kommer ifrån. Han berättar för oss att han ofta går genom de viktiga scenerna huvudet innan han skriver ner dem. Början och slutet till exempel. Och sedan kommer hans ideér ifrån olika håll. Höstsol till erxempel utgår ifrån diverse nyheter från verkligheten och att verklighetskopplingen är en inspiration.

Vi känner oss här nöjda med våra frågor men vill gärna veta mer om hur livet som en författare är. Hur man jobbar och hur man kan gå från att vilja till att faktiskt göra. Vår första fråga blev hur en vanlig dag för en författare är. Han svarar att han jobbar runt 80 timmar i veckan och då utan fasta arbetstider utan jobbar istället då ungefär hela tiden. Efter att han gått upp och gjort sig i ordning sätter han sig ner och börjar blogga. Eventuellt tränar han lite, bloggar lite mer och äter lunch. Han sätter sig gärna efteråt och läser en bok helst en timme. "Jag försöker sätta mig och läsa en bok typ en timme varje dag för det behöver man göra som författare." Sedan sätter han sig ner och börjar skriva och det gör han gärna någonans än i arbetsrummet eftersom han där lätt blir störd av saker som mail eller bokföringen. Ungefär tre sidor på en timme är vad han brukar skriva då och får han ett riktigt bra flow kan han sitta långt in på natten och skriva. Denna procces är vad han befinner sig i under hösperioden när han jobbar med råmanuset. "Varför ville du bli en författare?" undrar vi. På det svarar (han till vår förvåning) med att han egentligen inte ville bli författare. Han ville istället bli ingengör eller naturvetare. Men "tyvärr" var hans två enda femmor i skolan i svenska och engelska och till hans fasa lästes alltid hans noveller upp för klassen. Lägg där till att hans mamma jämt sade till honom att han en dag skulle bli en författare. Men med detta menar han inte att han inte hade någon form av skrivarglöd. Tvärtom berättar han för oss om hur han skrev flera noveller på skrivmaskin som nu tyvärr har försvunnit och hur han drömde om att få någon science fiction novell publicerad någon gång. Tyvärr blev det aldrig av men istället insåg han efter att börjat med blogginlägg att han kunde göra mer av det och kanske skriva en bok istället. Idag är han författare och han trivs jättebra med det säger han.

Vi hade nu kommit till slutet av vår intervju med Wilderäng och vi frågadar honom vilka tips han har för unga som vill börja skriva. Han svarar då att det absolut viktigaste för att kunna komma igång bra är att helt enkelt läsa mycket. 'Läs, läs läs', säger han till oss, gärna på både svenska och engelska. Och det som är meningen med det är inte att specifikt att ta till sig språket för det kan man göra ändå. Utan framförallt är det för att man ska lära sig att kunna berätta något för läsaren. Sedan är det helt enkelt bara att sätta sig ner och börja skriva. Man kan inte förvänta sig att det blir någonting direkt från första början men gör man det aldrig kan det inte hända någonting. Man måste kunna sätta sig ner och vänja sig vid att skriva och till slut sitter det i rygmärgen. Vad Wilderäng gjorde var att han började med en blogg. Där har han hittlis skrivit runt 15000 blogginlägg. Fyra till fem om dagen i ungefär tio år. Han förklarar sedan för oss att det är väldigt svårt att kunna leva på att vara författare och även om man säljer väldigt bra på sin första bok är det inte säkert att du kan leva på det. 'Don't quit your dayjobs kids!' säger han till oss. Det tog Wilderäng tre till fyra år efter sin första bok innan han kunde leva på det helt och hållet med full lön. 'Tålamod och... ge inte upp. Sen behöver man ärliga människor som inte är snälla utan säger vad de tycker, och då är det viktigt också, säger Wilderäng, att kunna vänja sig vid att få kritik. Det funkar inte om man tar åt sig personligt av att någon säger negativa saker för det kommer alltid vara någon som tycker negativt. Så man får lära sig att fokusera på de som säger något positivt och ta till sig det och inte ta åt sig så mycket av det som är negativt. Iallafall de som är direkt elaka för det finns ju konstruktiv kritik och sen så finns det ju gnäll'.

Med vår sista fråga besvarad var vår intervju med Lars Wilderäng över och vi sade farväl och tackade stort för att han tog sig tid åt oss. Men för oss var det inte över, för vi kunde redan känna att det började klia i fingrarna och hur vi gärna ville sätta oss ner och börja skriva vår egen bok med hjälp av Wilderängs goda råd.

 

Källor: (1) Lars Wilderäng
Skribent
Fotograf
Research

Dela

Elevartikel

05 nov
Elevartikel
Foto: Emilia Heikel
27 sep
Elevartikel
Tilda Brandin
27 sep
Elevartikel
27 sep
Elevartikel
Foto: Kajsa Ekholm
27 sep
Elevartikel
26 sep
Elevartikel
Foto: Emelie Rönnborg
26 sep
Elevartikel