Istället för plastkort – ett chip under huden

Publicerad 2016-01-03 22:30

Svårt att hålla reda på alla passerkort, busskort och nyckelbrickor? En liten glasampull innanför huden kan vara slutet på dina bekymmer. Men det finns också de som varnar för den nya kroppsnära tekniken.

 

När Philip Hördegård håller sin hand tätt intill kurskamraten Ursula Kuosmanens Samsung-telefon blippar hans Instagram-konto upp på skärmen. Innanför huden, någonstans mellan tumme och pekfinger, sitter den millimeterstora ampullen med ett ännu mindre elektroniskt chip i.

 

I teorin skulle han även kunna använda det som passerkort, gymkort och i framtiden kanske även som busskort. Än så länge nöjer sig Philip med Instagramkontot. Ursula har sitt elektroniska visitkort, men namn och kontaktuppgifter, på sitt chip. Praktiskt – eller bara läskigt? Philip och Ursula får alltid mycket reaktioner när de berättar om att de chippat sig.

 

 

 

 – Jag har vänner som tycker det verkar läskigt och tror att folk alltid ska kunna hitta en på GPS:en. Men det är ju större chans att de gör de hittar mig via mobilen.

 

Tekniken i chippet kallas för NFC – närfältskommunikation – och fungerar när man vill överföra information på nära håll, enligt samma princip som med ett busskort eller nyckelbricka. Det går alltså inte att spåra någon information på längre avstånd.

 

Philip och Ursula var bland de som var först ut i Sverige med att chippa sig. Men det var långt ifrån planerat.

 

– Vi var på en föreläsning på en teknikmässa på Cirkus i Stockholm. Efteråt fick alla i publiken frågan om vi ville göra det. Man var tvungen att bestämma sig direkt och vi velade fram och tillbaka. Men till sist gjorde vi det bara, säger Philip.

 

Ursula tänkte ”det är nu eller aldrig”.

 

– Det var väldigt impulsivt. Det var lite som att pierca sig. Först gjorde de ett hål, sedan sköt de in den. I början gjorde det djävulskt ont, men nu känns det inte. Man tänker inte på att det är där.

  • Chippningen görs av professionella tatuerare. Men utrustningen kan också beställas av vem som helst på nätet.
  • Chippningen görs av professionella tatuerare. Men utrustningen kan också beställas av vem som helst på nätet.
  • Chippningen görs av professionella tatuerare. Men utrustningen kan också beställas av vem som helst på nätet.
  • Chippningen görs av professionella tatuerare. Men utrustningen kan också beställas av vem som helst på nätet.

I dag görs ingreppen bara av vissa tatueringsfirmor. Riktiga entusiaster beställer utrustningen via nätet och gör det själva hemma.

 

En teknikens största förespråkare i Sverige heter Hannes Sjöblad. Han driver idag föreningen BioNyfiken, där alla medlemmarna är nördigt intresserade av kroppsnära teknik och använder den för att på olika sätt optimera livet –  göra det enklare och mer effektivt. Rörelsen har sitt ursprung i USA och kallas ibland för Quantified Self-rörelsen eller Lifehacking-rörelsen.

 

 

Han är självklart "chippad" och använder tekniken varje dag. 

 

– Jag glider in på kontoret med chippet, använder det för att boka konferensrum och till kopieringsmaskinen och för att komma in på gymmet, säger han.

 

Hannes tror att chippet i handen bara är början på en utveckling där gränsen mellan teknik och människa alltmer suddas ut. Och det kommer att gå snabbt. 

 

–  För 20 år sedan var mobilerna stora som tegelstenar och mycket sämre än i dag. Det säger något om hur snabbt tekniken utvecklas. Det vi ser är att prylar blir mindre och samtidigt smartare. Kommer då en mobil se likadan ut som i dag år 2025? Knappast. Den kanske är mindre än en ärta. Den kommer vi inte att hålla i handen, snarare ha hängande i örsnibben. Skärmen kanske har i kontaktlinsen och projicerar den framför dig som ett hologram.

 

Redan i dag pågår en utveckling i labben för att chippen i handen ska kunna mäta våra prestationer, som ett aktivitetsarmband fast innanför huden. Praktiskt? Ja, men samtidigt ett hot mot integriteten menar  Carl Cederström, forskare som skrivit boken Wellnessyndromet. Den handlar om vårt växande intresse för att mäta hur vår livsstil på olika sätt påverkar vår hälsa – för att optimera vår prestation.  

Foto: xxxxx

Så vad är problemet? Enligt Carl Cederström riskerar uppgifterna att hamna i fel händer.

 

– Informationen kan vara intressant för arbetsgivare som vill kontrollera att de anställda har en sund livsstil – till exempel för att sänka försäkringskostnaderna för medarbetarna eller helt enkelt för att medarbetare som motionerar regelbundet blir mindre sjuka, säger han. 

 

 – Ett finansbolag vi skriver om i boken använde information om hur medarbetarna sov åt och motionerade för att se vilken inverkan det hade på hur de presterade på jobbet. Arbetsgivaren kan ju hävda att de anställda lämnar ifrån sig informationen självmant. Frågan är om det verkligen är självmant i en tid då människor är rädda för att förlora sina jobb?

 

Tekniken skulle också kunna användas i förebyggande syfte för att studera kopplingen mellan hur mycket man rör sig till exempel och risken att insjukna i olika sjukdomar.

 

– Det är en fin balans mellan att förbättra människors hälsa och göra intrång på den personliga integriteten. Det är klart att alla vill ha bättre hälsa, men vill vi verkligen att våra bebisar ska krypa om kring på golvet med chip för att övervaka deras utveckling i syfte att förbättra folkhälsan? frågar han retoriskt. 

 

Arbetsgivarnas intresse för att ta del av uppgifter om vår hälsa kan också förstärka de klassklyftor som redan finns i samhället, menar Carl Cederström.    

 

–    Då måste vi komma ihåg är att det finns en stark koppling mellan hälsa och klass. Så de det här kommer att slå mot är de lägre klasserna som redan från början har svårt att komma in på arbetsmarknaden.

 

LÄNKAR

https://dangerousthings.com

http://www.bionyfiken.se

 

Dela