Gymnasielärare är inte ett jobbigt yrke som många tror. Det är ett roligt jobb om du gillar att planera och genomföra undervisning till ungdomar, enligt Cecilia Lundgren som är en gymnasielärare.
Mitt drömyrke är gymnasielärare eftersom jag tycker det är ett jobb som passar mina intressen, jag gillar arbetstiderna och lönen men får som gymnasielärare.
En gymnasielärares huvuduppgift är att genomföra och planera undervisning för ungdomar i åldern 16-18. Man arbetar oftast på kommunala eller fristående gymnasieskolor med elever som läser en av de yrkes eller högskoleförberedande program. Man kan bli gymnasielärare genom att gå ett högskoleförberedande program. Samhällsvetenskapsprogrammet är en bra program att välja eftersom man får en bred kunskap inom strukturer, verksamheter och funktioner. Eftersom antalet elever ökar finns det goda möjligheter för lärare inom 5-20 års sikt.
Jag står ovanför backen på Teleskopgatan, jag ser en lekplats framför mig och lägenheter längre bort bakom lekplatsen. Jag har en bänk bakom mig och bakom den finns det skog, jag hör hur barnen från lekplatsen skrattar och tjuter. Jag hör bladen prassla på grund av vinden. Det blåser väldigt mycket och vinden är kall. Folk går förbi mig och glor på mig, de undrar säkert varför jag står där. Väntar jag på någon? Ja, det gör jag. Jag väntar på Cecilia Lundgren som är en gymnasielärare, jag ska ha en intervju med henne om hennes yrke.
Det kom en stark vind och jag började rysa av kyla. Var är Cecilia? undrar jag. Direkt efter hör jag spårvagnen en bit bort åka och då såg jag Cecilia gå upp för backen och titta runt, hon letar efter mig. Hon har en lång unik vinröd kappa på sig, hon har kort hår som slutar vid axlarna, hennes hår är blont med mörkare slingor med två blå ögon som man kan tro lyser. Om man kollar på henne från långt håll syns endast den vinröda kappan och hennes ögon. Jag ropar glatt på henne och börjar vifta med mina armar så hon ser mig. Hon kommer mot mig med ett stort leende på ansiktet. Hon är 44 år gammal och har några rynkor i pannan. Vi hälsar på varandra och sätter oss på bänken bakom oss. Jag börjar min intervju.
Vilken linje gick du i gymnasiet? frågar jag Cecilia.
— Jag gick i naturvetenskap, svarar hon.
Vilka ämnen undervisar du i?
— Jag undervisar i matte och kemi.
Vad tycker du om arbetstiderna?
— Ett barn börjar skrika så vi båda kollar upp mot lekplatsen för att se vad det är som händer. Det var ett litet barn som tappade sin klubba. Cecilia tappar koncentrationen och frågar mig vad min fråga var. Jag upprepar min fråga.
Vad tycker du om arbetstiderna?
— Jag tycker de är ganska bra, jag börjar runt 8.00-10.00 och slutar på eftermiddagen runt 14.00-17.00. Det jag minst tycker om är att jag måste jobba på helger och kvällar för att förbereda lektionerna, rätta prov och läxförhör m.m.
Har du alltid velat bli gymnasielärare?
— Nej, men har alltid tyckt om att arbeta med ungdomar.
Cecilia tar upp ett blad från marken och tittar på den.
Skulle du rekommendera detta jobb till någon? frågar jag.
— Ja, men rekommenderar yrket endast till de som tycker om att vara runt ungdomar och undervisa kurser. Gymnasiet är svårare än högstadiet därför måste lärarna kunna förklara på ett noga men inte för långtråkigt sätt.
Detta var alla min frågor, säger jag för att avsluta intervjun.
Cecilia tackar för hon fick äran att bli intervjuad av mig och jag tackar henne för hon ville vara med och bli intervjuad. Vi reser oss upp och märker att bänken vi satt på var lite fuktig. Vi skrattar och går mot spårvagnen. Spårvagnen hon ska åka hem med kommer så hon säger hejdå och börjar springa mot vagnen. Jag fortsätter gå mot hållplatsen.
Jag har lärt mig mycket om yrket genom att läsa om det på nätet och genom att ha intervjuat gymnasieläraren Cecilia L. som har erfarenhet om yrket. Jag har nu tappat intresse för detta yrket och vill bli något annat, ett yrke som passar mina intressen mer. Jag är inte intresserad av att arbeta bland ungdomar eller av att ha de arbetstiderna en gymnasielärare har och det vet jag nu efter att ha intervjuat en gymnasielärare. Om inte jag skulle ha gjort detta reportage skulle jag inte veta att yrket inte är något för mig.
