Ge större utrymme för bokläsning i klassrummet

Publicerad 2019-09-25 12:38
Amanda Fong

Minns du när du läste i din bänkbok när de anvisade uppgifterna hann lösas innan lektionens slut? När din lärare hade högläsning från den magiska gripande boken? När man försvann in i böckerna, onåbar för omvärlden. Denna tid försvinner mer och mer i dagens samhälle där skolan lägger mindre fokus på bokläsningen. I PISA-undersökningar framträder det att svenska elevers resultat har sjunkit under flera år och kan spåras till elevernas bristande kunskap i läsförståelse. Många vuxna oroar sig för de konsekvenser som kommer uppstå om man inte förbättrar ungdomars läsning. Det är viktigare än någonsin för skolan att spendera mer tid åt läsförståelse. Det är dags att ge större utrymme för bokläsning i skolan.

Skolan lägger idag för litet fokus på läsförståelse. Skolan präglas idag av en obalanserad politik som har resulterat till en skola med långa teorigenomgångar följ av enskilt arbete. Idag väcks en moralpanik bland allt fler vuxna av den minskande andelen unga som läser regelbundet. Det är viktigare än någonsin att ge utrymme för läsningen visar resultaten från flera rapporter. Statens medieråd har sedan 2012 undersökt ungas (0-18) medievanor, i studien framkommer det att drygt 20 procent av 13-18-åringar då läste varje dag, motsvarande siffra ligger idag nere på 11 procent. Det är den lägsta nivån någonsin under de fjorton år som rapporten publicerats skriver Mattias Fyrenius i Expressens artikel “Rapporten om barns läsning ger mig panik” publicerad den 17/9-2019. Man ser därför ett stort behov av att lägga vikten på att läsa i skolan.

Amanda Fong

Många ungdomar anger att orsaken till den försämrade läsningen på fritiden är på grund av att de ägnar mycket tid åt mobilskärmarna. Att ungdomars fritid spenderas på sociala medier och inte på läsning markerar endast vikten av att läsa mer i skolan där eleverna inte har tillgång till mobilen under lektionstid. Faktumet är att mobilerna inte uppfyller läsningens funktion. Skärmarna har bevisats passiviserar barnen och hämma deras språkutveckling. Läsningen tränar ens abstraktionsförmåga och ens fantasi vilket sociala medier inte kan kompensera skriver Karin Pihl i GP artikel “Mobilerna har gjort en hel generation passiv” publicerad 18/9-2019. Vissa hävdar dock att skolan inte prioriterar läsförståelsen då det är mycket som ska hinnas med i skolan och att försjunka sig i en roman känns för många lärare som slöseri med tid. Istället delar lärarna ut i läxa att läsa böcker; på så vis kan den dyrbara lektionstiden användas till annat, man lägger istället därför över ansvaret på föräldrarna. Men då läsningen är viktig för hanterandet av kunskapskrav i andra ämnen är det viktigt att lärarna ger pedagogiskt stöd även i läsförståelse.

I FNs globala målsättning uttrycks utbildning som en grundläggande mänsklig rättighet. Varje elev har därför rätt till att få lära sig att läsa, därför är det orimligt att skolan spenderar mindre tid på bokläsning. Forskning visar att läsning gynnar elevers språkutveckling vilket i sin tur är en förutsättning för att uttrycka sig och föra sin talan skriver Skolverket i sin artikel “Stärk elevers språkliga förmåga” publicerad den 12/8-2019. Goda läskunskaper och läs vanan är en förutsättning för att tillgodogöra sig den kunskap som finns att inhämta. Att kunna läsa och hantera texter är en förutsättning för att delta i det demokratiska samhället. Vår ordförståelse hjälper oss att förstå våra rättigheter och möjligheter. Genom texter får vi tillgång till kommunicerade åsikter, insikter och idéer vilket ger oss nya perspektiv. Genom god läsförståelse ökar individens möjlighet till självförverkligande som samhällsmedborgare. Men Barbro Westlund förklarar i skolverkets artikel “Svårt att bedöma läsförståelse” publicerad den 22/3-2019, att en av orsakerna till skolans minskade fokus på läsning är till följd av att läsförståelse betraktas vara ett av de svåraste områdena att bedöma. Även om ungdomarnas läskunskaper är viktiga är det en svår insats att införa i praktiken. Men för att hitta lösningar på bedömningsmetoder så måste vi fortsätta att utveckla utbildningsplanen för läsandet det är inte hållbart att bortse från försämringen bara för att vi inte har lösningen än. Vi har både svensk och internationella mål som vi är skyldiga att arbeta efter.

När skolan inte prioriterar läsning tillräckligt så resulterar det till ökade sociala klyftor och ungdomars socioekonomiska bakgrund gör sig tydlig. Jämlikhets rapporten från 2017 rapporterar att göteborgare med en högre social position tycks läsa mer för barn jämfört med de som har en lägre position. Detta innebär att barn till socioekonomiskt starka familjer gynnas då högläsning har positiva effekter på ett barns språkutveckling och framtida skolresultat. När skolan utesluter läsförståelse kommer barn från en resursstarka familj få ett försprång inom läsförståelsen framför de barn som växer upp i icke läsande hem. Motståndare till förslaget påstår dock att det inte är skolans uppgift att anpassa sig till elevernas socioekonomiska bakgrund. Men skolan kan erbjuda ett pedagogiskt stöd som inte är möjligt inom alla hushåll att tillförsäkra. Det bör vara skolans ansvar då de pedagogiska resurserna finns där och inte på föräldrarna.

Sammanfattningsvis bör skolan göra större utrymme för läsning i klassrummet. Läsningen är alldeles för viktig för att bortse från och enbart betrakta som en läxa. Läsning fyller flera viktiga funktioner hos eleven som tränar ens abstraktionsförmåga, öppnar dörrar till nya världar och insikter. Idag väcks allt större oro bland vuxna över det minskade andelen unga som läser regelbundet och att god läsförmåga i hög grad bestäms av till exempel föräldrars utbildningsnivå. Skolan ska ge alla elever möjligheten att lära, utveckla sin läsförmåga som kommer att spela stor roll i elevens förutsättningar att förstå och tyda texter.

page Slideshow: 
  • Amanda Fong
Källor: (1) Expressen, (2) Göteborgs-Posten, (3) Skolverket, (4) Skolverket, (5) Jämlikhetsrapporten 2017
Skribent
Fotograf
Research

Dela

Elevartikel

05 dec
Elevartikel
03 dec
Elevartikel
03 dec
Elevartikel
03 dec
Elevartikel
03 dec
Elevartikel
03 dec
Elevartikel
03 dec
Elevartikel

Redaktionen

24 sep
Professional
22 sep
Professional
22 sep
Professional
10 sep
Professional
12 apr
Professional