Frihet sökes

Publicerad 2020-03-19 14:15

Alltså alla har väl varit ungdomar och de vuxna borde ju faktiskt vara medvetna om den frihet man som tonåring söker. Jag menar, innan man blir vuxen är man ju tonåring och söker en del roliga händelser i livet. Hur kommer det sig då att jag behövde ta del av ett helt förhör innan jag kunde börja ha kul? Jag skulle ju bara träffa mina kompisar.

 

Här om kvällen skulle jag möta upp mina kompisar i stan för att spela fotboll. Januarisolen hade redan varit framme och det började mörkna trots att klockan endast var runt 17. Jag hade redan satt mig på bussen när jag messade mina föräldrar att jag skulle ut och träffa några kompisar. Klockan var ju så pass lite så jag tänkte att det nog inte var något problem. Dessutom skulle min närmsta kompis som mina föräldrar litar på till hundra procent också vara med. Men en kort stund efter att jag skickat iväg mitt meddelande får jag till svar “Är det inte lite väl mörkt? Det finns väl inga lampor runt planen?”. Omedelbart fick jag den där lilla känslan av frustration över att någon inte riktigt litar på en och meddelandet kändes bara som ett utbyte av ord där den egentliga betydelsen var “Det börjar bli lite sent, kom hem så kan vi umgås istället”.

Jag vill än en gång klargöra att klockan endast var 17 och hade det varit sommar hade man fortfarande kunnat känna UV-strålarna mot huden och de kisande ögonen hade varit ett måste! Just denna gång löste jag problemet genom att skicka en bild ,tagen med blixt, på, ja den relativt mörka planen, och fortsatte uppdatera mina föräldrar under kvällen med sms som “Allt är lugnt” och “Jadå, det går bra”. För det stämde ju, jag spelade bara fotboll med mina kompisar, precis som min pappa gjorde när han var yngre.

Visst förstår jag att det är något nytt för mina föräldrar att helt plötsligt behöva låta ett av sina små söta barn, som numera är tonåring, gå ut utan den där riktiga kontrollkänslan. Samtidigt tänker jag att de själva nog har varit i min position. Pappa växte upp i ett litet samhälle och hade redan i maj börjat slita ut sina fotbollsskor på den ny-uppväxta fotbollsplanen som han höll till på morgon som kväll. Jag gissar att både mamma och pappa har säkerligen några historier att berätta där de gjort någonting som deras föräldrar kanske inte uppskattade så mycket, men som gjorde att deras egna liv fylldes med skratt!

Till er föräldrar som just nu har dessa, vad ni gillar att kalla, bråkiga tonåringar i huset, försök minnas hur ni själva kände under tiden där era föräldrar mest bara störde er. Och utifrån det kanske tänka över vad ni borde låta era söner och döttrar göra. Samtidigt ser man en hel del händelser på flera nyhetskanaler där ungdomar råkat illa ut. Absolut. Men jag tror nog att det är större risk att sitta i passagerarsätet i den rushande trafiken än att spela fotboll med mina kompisar.

Skribent

Dela

Elevartikel

12 mar
Elevartikel
26 mar
Elevartikel
19 mar
Elevartikel
19 mar
Elevartikel
19 mar
Elevartikel
Karin Gabrielsson
19 mar
Elevartikel
19 mar
Elevartikel
19 mar
Elevartikel
Anonym
17 mar
Elevartikel
17 mar
Elevartikel
13 mar
Elevartikel
13 mar
Elevartikel
13 mar
Elevartikel
13 mar
Elevartikel
13 mar
Elevartikel
P.C Cast & Kristin Cast
20 feb
Elevartikel
Alice Nylander
13 feb
Elevartikel
B. Wahlströms
24 jan
Elevartikel
23 jan
Elevartikel
Foto av Sannse
22 jan
Elevartikel

Redaktionen

20 mar
Professional
26 jan
Professional
26 jan
Professional
08 jan
Professional
24 sep
Professional