Fridolin: Stora brister i hur skolor följer lagen

Publicerad 2016-04-11 20:00

Hur ska skolan lära elever vad som är rätt och fel om den inte själv följer lagen? Mobile Stories tog frågan till den som är ytterst ansvarig – utbildningsminister Gustav Fridolin. Vi passade också på att fråga om ungas inflytande och om hans egen stökiga tid som tonåring. 

 

OM KRÄNKNINGAR I SKOLAN

 

Antalet konstaterade fall där skolor kritiseras för kränkningar och diskriminering ökar.  Samtidigt finns det på pappret en nolltolerans mot diskriminering, sexism och kränkningar. Vad gör regeringen för att den också ska gälla varje dag i skolkorridoren?

– De skolor som lyckas med att bygga trygga skolmiljöer gör jobbet enträget varje dag. I de skolorna känner eleverna att de blir tagna på allvar, att de vet vem man ska prata med när man ser något som är fel.  Det är också viktigt att de vuxna finns i de miljöer där eleverna rör sig, fysiska miljöer men gärna också digitalt på skolans plattformar och att lärare och andra skolpersonal har verktygen som behövs för att jobba med kränkningar. 

 

Det låter ju bra, men det verkar ju inte vara så det funkar på alla skolor?

– Det ser väldigt olika ut. De allra flesta elever i svensk skola upplever en trygg skolmiljö, vi har bra siffror på hur elever upplever relationer till varandra och också till lärare. Men det hjälper ju inte de elever som faktiskt blir utsatta. 

 

Både Barn- och elevombudsmannen och Friends beskriver en råare jargong i skolan. På många skolor är det inget konstigt att bli kallad "jävla bög", "jävla jude" eller "hora". Ska man acceptera den jargongen i skolan?

– Nej, man ska absolut inte behöva vara med om det i skolan. 

 

Vad är på gång då, för att förändra det?

– Vi gör två saker. Vi investerar kraftigt i elevhälsan. Det gör vi för att vi vet att de skolor som lyckas är elevhälsan något mer än någon att vända med när man mår dåligt – den är en motor i arbetet för en trygg skolmiljö. Det andra är att vi bygger upp vårt nationella skolutvecklingsprogram där lärare kan få del av kompetensutveckling, verktyg för att veta hur jobbar man med trygga skolmiljöer och hur lär vi oss av dem som kommit längst. 

 

Det finns en lag som säger att om man som vuxen på skolan får kunskap om att någon upplevt någon form av kränkning så måste man vända sig direkt till rektorn. Förra året kritiserades 754 svenska skolor av BEO för att de inte följt skollagen, en del för att de inte hanterat elevernas klagomål på rätt sätt. Det verkar som att skolorna, som ska fungera som föredöme, själva är dåliga på att följa lagen?

– Det finns tydliga brister när det gäller att leva upp till skollagen. Det ser vi i fällande domar men också i de utvärderingar som görs. Svenska elever är trygga och har goda relationer med varandra och sina lärare jämfört med andra länder, men det hjälper inte de eleverna som blir drabbade.

 

Varför har kunskapen om den här lagen inte nått ut till alla lärare och skolor?

–  Skolan har utsatts för väldigt många reformer under väldigt kort tid. Det vi vet om alla verksamheter är just det här arbetet som kräver långsiktighet har blivit lidande. 

 

Vad kan skolorna göra konkret för att bli bättre?

– Vi måste se till att skolor kan lära av varandra. Det finns till exempel ett par kommuner i Sverige som byggt upp egna system med elevombud dit eleverna kan vända sig, så att man lokalt alltid har kompetensen att faktiskt göra det som står i lagen. Jag tror att det är ett bra system som skulle må bra av att spridas mer. Vi har ju Barn- och elevombudet som är en väldigt viktig instans. De finns där för de allra värsta fallen. Men det behöver finnas instanser innan dess. Då är den här typen av lokala elevombud väldigt bra. 

 

Vet du vad ett chaggaz-konto eller VEV-konto är?

– Jag har läst om det och fått mejl under de senaste månaderna som beskriver det. Det är en fruktansvärd utveckling. 

 

Det är ju skolans ansvar om en elev kränks på nätet – om det händer under skoltid eller kan kopplas till skolan på något sätt. Samtidigt har de flesta vuxna sämre koll än eleverna på sociala medier. Vilka krav kan vi ställa på de vuxna?

– Det är viktigt att vuxna finns där eleverna finns. Man kan inte säga som skola säga att vad som sker på nätet är bortanför vårt ansvar för så är det inte, varken lagstifningsmässigt eller i praktiken. Man vill ju att eleverna gör skolarbeten som mejlas in och använder lokala nätverk och det innebär att det som finns där också är en del av skolverkligheten. Plus att det påverkar ju eleverna i deras möjligheter att göra ett bra skolarbete. Om man känner rädsla och är i en otrygg miljö då kommer det också att påverka möjligheten för bra resultat. Man har ett ansvar. 

 

OM HUR UNGA KAN PÅVERKA

 

Demokratiutredningen föreslår att vi ska sänka rösträttsåldern till 16 år. Vad tycker du om det?

– Som miljöpartist tycker jag att det är bra, vi har drivit det länge. Som regeringsföreträdare är det min uppgift att ta emot utredningen och sedan ska den beredas på sedvanligt sätt. Det betyder att olika instanser ska få tycka till innan vi landar i ett beslut. 

 

Varför är det bra med sänkt rösträttsålder?

– Därför att du tvingar politiker att lyssna mer på yngre. I nästa val skulle det i så fall bli en stor grupp unga förstagångsväljare som röstar. Det skulle vara nyttigt för Sverige. 

 

6 av 10 unga känner inte att de har inflytande över samhället. Hur ska man få fler att känna sig delaktiga?

– Man ska alltid känna att man har möjlighet att påverka allt det som påverkar en själv och där är skolans jobb jätteviktigt eftersom det är där de unga är. Det är viktigt att ha en fungerande elevdemokrati på skolan, att den rör mer än vilka studiedagar som ska ordnas och vilken mat man ska ha. Den måste också röra de grundläggande styrningsfrågorna på skolan. Man måste också jobba med att hjälpa eleverna att hitta vägar in till politiken och visa hur man kan påverka. Det görs inte tillräckligt i dag, det vet jag eftersom jag själv har jobbat med de här frågorna som lärare.  

 

Måste man engagera sig i ett parti för att påverka politiken?

– Det kan vara en väg men det finns också vägar utanför partipolitiken. De stora förändringarna kommer ju av att människor går ihop på olika sätt, visar att något är fel och kräver en förändring. 

 

OM FRAMTIDENS SKOLA

 

Hur vill du att skolan ska se ut om tio år?

– Att alla elever ska känna sig trygga i sin skola coh att man ska få med sig kunskaper för livet. Den kanske är annorlunda i dag än vad den var tidigare men i grunden detsamma. Man behöver läsa, räkna, skriva, man ska behöva tänka källkritiskt, ta del av olika påståenden och dela sig en egen uppfattning. 

 

Vilken är den största utmaningen på vägen dit?

– Vi ser tydligt att lärare behöver mer tid med sina elever och eleverna behöver mer tid med sina lärare. Speciellt de som har det allra tuffast. När klyftorna växer som de gör i Sverige så får inte skolan nöja sig med att spegla det. Skolans uppgift är ju att överbrygga klyftor – att satsa på de elever som har det allra tuffast, bygga ut sådant som elevhälsa, specialpedagogik, det som är viktigast för de elever som kommer till skolan och inte får allt gratis hemifrån. 

 

OM NYANLÄNDAS SKOLGÅNG 

 

Du har sagt att du vill ha en jämlik skola. Nästan 2 000 klasser skulle behöva startas för att klara alla de barn i åldern 7–17 år som kom till Sverige under 2015. Fyra procent tar emot en tredjedel av dessa elever, enligt regeringens egen statistik. Är det jämlikt?
– Nej. Alla skolor måste kunna vara med. 

 

Andelen som går ut grundskolan utan behörighet till gymnasiet har ökat de senaste åren. Förra året gick 13 procent ur högstadiet utan behörighet till gymnasiet. Vi vet att den som inte kommer in på gymnasiet är så gott som chanslös på arbetsmarknaden idag.  Samtidigt kom  30 000 nya elever förra året, många av dem med stora brister i skolgången. Hur ska ni kunna vända vända utvecklingen och få fler behöriga till gymnasiet?

– Ja, bland de som fått tillräckligt många år i skolan. Men det är en särskild utmaning för de elever som bara fått ett eller två år i skolan. Där handlar det nog om att bygga upp särskilda system för dem i den gruppen. Men siffrorna kommer att påverkas av att den gruppen är större. Det kommer att påverka siffrorna totalt. 

 

Jag Björklund  vill ha förlängd skolplikt för nyanlända. Vad är regeringens plan för att ge dem gymnasiebehörighet?
– Vi ser att de insatser som ger störst effekt är när man ser till att man hamnar i rätt årskurs från början, att man får studiehandledning och när man går i skolan på loven och efter skoltid. Vi har idag nästan hälften av de som gått sommarskola och där vi har en stor grupp nyanlända, får behörighet efter sommarskolan. Just nu har vi ett system som är lite för kantigt. Man måste först in i grundskolan och då har man inte tiden där för att nå grundskolans mål. Där måste vi ändra regelverket. 

 

Det finns många elever som i dag inte får det stöd de behöver. Kan du då garantera att de eleverna inte får ännu mindre resurser än de har idag för att det är så många nyanlända som ska in i skolsystemet?
– Ja, vi ska öka investeringarna mer än elevökningen är. Det tillskottet vi ger till skolan är större än elevökningen.

 

 

OM GUSTAV FRIDOLIN

 

Vem var du själv i skolan?

– Det ska du väl egentligen fråga mina klasskompisar och lärare om. Jag tror att det fanns lärare som tyckte att det var lätt att jobba med mig och jag tror att det fanns lärare som gav mig fler chanser än vad jag faktiskt förtjänade. Jag kunde vara en av de där grabbarna som tog mer uppmärksamhet än jag borde. 

 

Det gick bra för dig ändå! Har du funderat över varför?

– Jag hade lärare som trodde på mig ändå och som också kunde se när jag hade det tufft hemma. och i andra sammanhang som såg till att det kunde funka även om jag inte var på topp varje dag. 

Jag växte upp med en ensam mor som blev sjuk. Jag hade tider då jag hade svårt att riktigt kunde tänka på skolan. 

 

Vilket program gick du?

– Media.

 

Bästa ämne?

– Svenska, jag älskar att skriva. Vissa älskar att måla eller musik. Jag älskar att skriva. 

 

Sämsta ämne?

Jag hade det tufft i matte särskilt på gymnasiet. Jag gick på en skola som hade svårt att få ordning på matteundervisningen. Jag hade många lärare på kort tid. Jag kom aldrig riktigt i fatt efter det. 

 

Du har både varit journalist, lärare och politiker. Vilket yrke är roligast?

– Lärare är absolut det roligaste jobbet jag haft.  Och jag längtar också tillbaka. Det är det som är min yrkesidentitet. Sedan har jag ett förtroende inom politiken och ska göra mitt allra, allra bästa. Det är det som jag tror på och som förverkligar det förtroende jag fått. Men sedan ser jag fram emot att stå i klassrummet. 

 

Mobile Stories: Eleverna ställer Fridolin till svars för stressen i skolan

Barn- och elevombudet: Anmälningar om kränkningar fortsätter att öka

Dela