Krig handlar inte bara om bomber och missiler. Den nya generationens krig börjar med ryktesspridning på nätet. Fredrik Konnander på MSB bygger vårt försvar. 

Det är bråda dagar för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Deras uppdrag är att stödja och förbereda vårt samhälle vid kriser och olyckor. Förutom att samordna flyktingmottagandet så ligger klimatförändringarna, med höjda vattennivåer och extremare väder, på myndighetens bord.  Och sedan en tid tillbaka finns en ny grupp på plats som ska bygga vårt psykologiska försvar i en ny typ av krig – på nätet. 

En av de som ingår i gruppen är Fredrik Konnander, som jobbar med att upptäcka påverkanskampanjer som är avsedda att skada förtroende för vårt demokratiska samhälle.

LÄS OCKSÅ: Hackerattacken mot medier ett hot mot demokratin

Han ingår i ett nytt team som ska bygga upp ett svenskt psykologiskt försvar i det nya informationskriget.  Det är inget som sker över en natt.

– Vi är precis i uppstarten. Det gamla psykologiska försvaret tog tog trettio år att bygga upp och vi har hållit på i ett, säger Fredrik Konnander. 

Vem fienden är varierar. IS är kanske den som får mest uppmärksamhet just nu. Högerextrema, våldsbejakande organisationer en annan. Men här finns också en aktör som har bra mycket mer resurser än båda dessa tillsammans. 

–  I dag kommer det största hotet från Ryssland. Vi har tittat på Ryssland i många år. De har ju länge drivit radiokanalen Rysslands röst för att föra ut den ryska världsbilden till andra länder. Men det har blivit mer vinklat nu. När vi utsätts för en påverkanskampanj i syfte att störa allmänhetens förtroende för svenskt beslutsfattande då är det vårt ansvar att gå ut med korrekt och trovärdig information om den verkliga situationen.

I dag har det som tidigare hette Rysslands röst slagits ihop med ett antal andra statliga mediabolag till en enda stor koncern, som heter Russia Today. De sprider nyheter på 38 olika språk för att sprida den ryska statens världsbild och samtidigt så ett frö av misstro till det västerländska demokratiska systemet.  Artiklar som är kritiska mot Vladimir Putin får man leta förgäves efter. 
 

Sedan i april finns även en svenskspråkig version, Sputnik Sweden. Artiklarna skrivs av svenskspråkiga ryssar i Moskva, men en medarbetare på redaktionen i Ryssland säger i en intervju i Dagens Nyheter  att man inom kort kommer att bygga upp en redaktion i Sverige. Syftet med detta? Frågar man Fredrik Konnander är det för att påverka opinionen i Sverige till den ryska statens fördel och samtidigt försvaga förtroendet för det svenska samhället. 

Den första byggstenen i den psykologiska försvarsmur som gruppen ska bygga upp är källkritik. Fredrik Konnander beskriver källkritiken som ett filter som gör att all vilseledande och felaktig information sållas bort. 

– Jag brukar se det som att alla sitter i sin egen lilla båt och paddlar på ett hav av information. Där finns massor av grynnor överallt och det enda hjälpmedel vi har att navigera med är källkritiken. Har vi inte tillgång till den är det ganska lätt att se var vi hamnar.

På sikt är planen att skapa en gemensam digital kunskapsbank för lärare och elever. Här ska man kunna få stöd i  hur man ska orientera sig i informationsflödet på nätet – hur man känner igen en trovärdig informationskälla. Och det är framför allt unga som är målgruppen. 

– Det är viktigt att ta ta i det här så tidigt som möjligt, för när man sedan är vuxen så har man redan hittat sitt sätt att hantera information, säger han. 

Det är också ett viktigt uppdrag att se till att den information som svenska myndigheter går ut med är samstämmig. 

– Så fort information inte är samstämmig i informationskampen så kommer en aktör som inte drivs av några etiska principer och har gigantiska resurser att hacka på de här delarna i syfte att påverka trovärdigheten och påverka opinion. De kan säga att 'Titta, de vet inte vad de pratar om'. Sedan kan de ockås slänga in vilseledande information för att skapa förvirring. 

Samtidigt är allt inte svart eller vitt. Viss information beskriver bara helt sakligt saker som hänt.

– Det mesta är grått. Men har man källkritiken finns sätt att bedöma trovärdigheten. Ett sätt är att titta på i vilket land mediekanalen verkar. Är det ett privatägt mediaföretag i ett demokratiskt land kan man förvänta sig vissa saker. Om det är en diktatur eller oligarki kan vi inte förvänta oss att få någon annan bild än den officiella, som regimen vill få ut. När vi tittar på Ryssland vet vi att media antingen är statsägd eller ägt av oligarker med väldigt tydliga kopplingar till makten. 

DN: Margot Wallström: Ryska desinformationen allvarlig

Svenska Dagbladet: Trollfabriker försöker fräta sönder demokratin