Debattredaktören: Så skriver du en bra debattartikel

Publicerad 2018-10-10 09:15

Koppla till aktuella händelser, håll dig till fakta och var personlig – Aftonbladets debattredaktör ger sina bästa tips om hur du når ut med din debattartikel. 

 

I dag har alla möjlighet att publicera sina åsikter på nätet. Men hur får man folk att lyssna? Den som vill nå ut med sitt budskap och kanske till och med förändra något måste lägga tid på sin text.

Kristofer Forssblad Olsson jobbar på debattredaktionen på tidningen Aftonbladet. Han får dagligen in en ström av mejl från människor som vill få med sina debattartiklar i tidningen – många unga. Ibland är det skolklasser som skickar in en gemensam debattartikel och ibland enskilda elever.

– Vi får en hel del debattartiklar från unga. Ofta handlar ofta om utseendefixering och anorexi, rasism, HBTQ och miljö. Det är sådant som ligger nära unga. Stressen i skolan och betygen är också vanliga ämnen.

Den som lyckas väcka Kristofers intresse kan plötsligt nå över tre miljoner läsare – det är så många människor som går in på Aftonbladet.se eller läser papperstidningen varje dag. Det kan ibland bli lite chockartat för skribenten.

– Vi hade en kvinna som hamnade i TV4:s morgonsoffa efter att vi publicerat en artikel hon skrivit om svensk vård. Hon var nog lite småchockad när de ringer från TV4 och radion och plötsligt sitter hon i morgonsoffan och pratar om detta.

Alla kan inte komma till morgonsoffan. Men genom att känna till några knep så kan man få fler att läsa och öka sina möjligheter att påverka.

För att locka in läsaren i texten är det viktigt att veta vad det är man vill säga och hålla sig till ämnet. Och gärna ha ett personligt anslag.

 – Det gäller det att väcka intresse och vara trovärdig. Det är bra att utgå ifrån sig själv – hur skulle jag bli intresserad av det här? På nyhetsredaktioner sätter debattredaktörerna oftast själva rubriken på den inskickade debattartikeln så den behöver du inte lägga ner så mycket jobb på.

 Sedan gäller det förstås att hålla kvar läsarens intresse till slutklämmen. Då kan det vara en fördel att skriva om en fråga eller ett ämne som man själv brinner för. Då är det lättare att skriva på ett engagerande sätt.

Kan du checka av  punkterna nedan finns alla möjligheter att din debattartikel hamnar i tidningen eller tar skruv på nätet.

– Får du till en debatt kring det problem du skriver om så kan saker börja hända.  Kanske kan det till och med bli en lagändring på längre sikt, som gör samhället bättre.

Kristofers tips: Så når du ut med din artikel

Hitta ett ämne!

1. Skriv gärna om ett aktuellt ämne. Då är chansen större att nyhetsmedier ska plocka upp eller publicera din debattartikel. 

2. Lyft fram dina åsikter! Till skillnad från en nyhetsartikel så är de egna åsikterna själva poängen med en debattartikel.

3. Utgå från dig själv! En text som handlar om något du själv gått och tänkt på eller varit med om blir automatiskt mer engagerande för läsaren.  

Hitta fakta!

4. Underbygg med fakta! Plocka gärna fram de fakta du ska underbygga din argumentation med redan innan du börjar skriva. Att kunna styrka sina påståenden med fakta ökar din trovärdighet. Skriver du att var tredje elev har råkat ut för något så måste du kunna styrka det med fakta. 

5. Kolla dina källor! Använd gärna Mobile Stories "Journalistens guide för källkritik" Länka också till källorna om det går, gärna i den löpande texten så blir det lätt för läsaren att kolla. Den som inte har koll på källorna förlorar sin trovärdighet och förmåga att påverka på riktigt. 

Engagera läsaren!

6. Lägg tid på inledningen! Ett bra anslag kan avgöra om din artikel når ut till många eller inte alls. Utgå ifrån dig själv – skulle du själv bli intresserad av att läsa mer?

7. Börja med det viktigaste! Omständliga inledningar som "Jag heter xx..." eller "Vi har fått i uppdrag att...." går bort. Pang på budskapet i stället.

8. Håll dig till den röda tråden! Tänk igenom först: Vad är det jag vill säga? Håll dig sedan till ditt viktigaste budskap och skala bort alla utsvävningar.  Mellan 2500 och 4000 tecken inklusive blanksteg brukar vara lagom.

9. Krångla inte till språket. Tydlighet är viktigare än att använda krångliga ord eller "byråkratsvenska".  

Vad vill du ska hända?

10. Vem har möjlighet att göra något åt problemet du beskriver i din text? En debattartikel ska gärna beskriva ett problem och innehålla lösningar eller förslag kring hur situationen kan bli bättre. 

Källor: (1) Kristofer Forssblad Olsson
Skribent
Fotograf

Dela

Elevartikel

Foto: Emilia Heikel
27 sep
Elevartikel
Tilda Brandin
27 sep
Elevartikel
Wilma Forsberg
27 sep
Elevartikel
Foto: Kajsa Ekholm
27 sep
Elevartikel
26 sep
Elevartikel
Foto: Emelie Rönnborg
26 sep
Elevartikel
06 jul
Elevartikel