Crimetime: Vad är ondska?

Publicerad 2019-10-02 12:52
Alice Nylander

Vad är ondska? Handlar det om onda människor eller onda handlingar? Kan vem som helst bli mördare? Är ondska biologiskt? Är ondska ärftligt? En sammanställning av fem författares reflektioner.

Blodröd smoothie dukas fram i höga vinglas. Även ljuset i lokalen är dämpat och lämnar hemlighetsfulla skrymslen runt de klassiska dekorationerna, när polischef Erik Nord låter handfängslen glida isär med ett klingande metalliskt läte.

2019 års upplaga av Crimetime Göteborg är officiellt invigd och det är med stor förväntan jag och min faster lämnar våra platser vid Kåken för att korsa lokalen till nästa scen: Häktet.

Alice Nylander

Där väntar kriminologen Christoffer Carlsson och psykologen Helena Kubicek Boye på att få inta scenen tillsammans med moderator Susanna Romanus.

Det är rubriken som fångat vårt intresse:

"Vad är ondska?"

En fråga som saknar definitivt svar och som efter tjugo, alldeles för korta minuter, väcker fler tankar och frågor än vad det egentligen ger klarhet.

På ett sätt är den fascination jag känner för ondskan bekymrande, men i de stora lokalerna på Bokmässan blir jag snabbt medveten om att jag inte är ensam. Camilla Läckberg fångar det ändå bra där samma morgon när hon förklarade hur härligt det är att få vara omgiven av människor som tycker om samma saker som hon själv: "mord och sånt".

Alice Nylander

Och Läckberg ljuger inte, det finns ett stort intresse för ondska och mordiska dåd både bland svenska läsare och författare. 

Ondskan är rent av ett återkommande tema i de flesta seminariesalar vi besöker. Till och med feelgoodförfattarna talar kort om den och hur man undflyr den.

Vad är då ondska egentligen och varför är vi så intresserade av den?

Det är på samma scen, fast senare under dagen, som skräckförfattaren Emma Ångström berättar att intresset för ondskan kommer ur viljan att förstå det som är obegripligt. Hennes ord hänger väl ihop med det samtal som fördes där under förmiddagen. För ondskan är, som Christoffer Carlsson uttryckte det, den lätta vägen ut. Han beskriver den som en enkel förklaring vi inte kan förklara och hans samtalspartner, Helena Kubicek Boye, menar att det är därför vi så gärna vill hitta förklaringar på frågorna kring varför man blir ond?

De uråldriga bibliska förklaringarna om hur goda människor tas i besittning av onda demoner håller inte riktigt måtten längre.

Alice Nylander

Den ena frågan leder till den andra.

Är det tal om onda människor eller onda handlingar? Kubicek Boye menar att det är ytterligare en aspekt som ställer till det när det kommer till att förstå vad ondska är idag. Vi döms trots allt efter våra handlingar och inte efter vår person, menar hon.

Någon annan som snöar in på diskussionen kring huruvida människan är ond eller inte är Jenny Rogneby, författare, kriminolog och brottsutredare. Enligt hennes mening är människan varken ond eller god. Svart eller vit. "Människan är en gråskala som har båda sidor". Hennes ord blir ytterligare en bekräftelse på vårt intresse för det onda. Hon sitter visserligen på samma plats, men vid en helt annan tidpunkt och utan vidare koppling till det tidigare samtalet.

Ändå tycks det finnas en röd tråd som för samtalen om ondskan samman.

Om alla har sina mörka sidor, som Rogneby antyder. Kan då vem som helst bli mördare?

Med psykologins historia som facit pekar det mot ett ja. Kubicek Boye förklarar att psykologiska tester har visat att alla människor är benägna att utföra onda handlingar under vissa speciella förutsättningar. Milgramexperimentet är ett klassiskt sådant, även Förintelsen är ett exempel på hur människor gjort onda ting med ursäkten: "jag gjorde bara mitt jobb".

Ändå finns personer och egenskaper som sticker ut. Oundvikligt lyfts oförmågan att känna ånger eller empati. Även besatthet och egoism är egenskaper som Kubicek Boye menar kopplas till ondska i vissa sammanhang.

Med egenskaper i fokus uppstår omedelbart frågan om huruvida ondska är biologiskt? Föds vissa människor med en önskan om att orsaka andra själsligt lidande?*

Skräckförfattaren Mats Strandberg är inne på ett helt annat spår : "Det är vi människor som skapar monster", uttrycker han och menar att ondskan växer beroende på hur vi bemöter varandra.

Strandbergs teori visar sig ha en tydlig koppling till Christoffer Carlssons egna frågor som lyfts i boken "Järtecken". Enligt honom själv handlar boken till stor del om en oro för att bära ondska redan i tidig ålder. Och om hur en oförklarlig ond gärning från en närstående skakar om en ung killes liv och väcker starka frågor kring huruvida ondska är ärftligt?

Och resonemanget skulle kunna fortsätta, frågorna tycks fortplanta sig exponentiellt. I slutänden köper jag mig en bok - utan att egentligen ha varken plats eller tid för att vårda den - men nyfikenheten tar över hand och jakten på svar blir lite av en besatthet som ihärdigt klamrar sig fast.

- från Bokmässan 28 september 2019

* ondska = önskan att orsaka sina medmänniskor (andligt) lidande (definition enligt NE)

Källor: (1) Nationalencyklopedin, (2) Christoffer Carlsson, (3) Helena Kubicek Boye, (4) Emma Ångström, (5) Mats Strandberg, (6) Jenny Rogneby, (7) Camilla Läckberg
Skribent
Fotograf

Dela

Elevartikel

Porträtt Sandra Beijer; kollage & bakgrund Alice Nylander
18 okt
Elevartikel
Global Panorama
17 okt
Elevartikel
15 okt
Elevartikel
15 okt
Elevartikel
Alice Nylander
09 okt
Elevartikel
Alice Nylander
02 okt
Elevartikel
27 sep
Elevartikel

Redaktionen

24 sep
Professional
22 sep
Professional
22 sep
Professional
10 sep
Professional
12 apr
Professional