Ängla hjälper dig att stå upp mot näthatarna

Publicerad 2016-02-24 09:30

Har du blivit utsatt för näthat? Institutet för juridik och internet kan rycka in när polisen lägger ner ärendet.

Projektledaren Ängla Eklund  är expert på lagparagraferna som kan användas för att utkräva upprättelse från dina plågoandar. 

 

Vi försöker hitta en bra miljö att fotografera Ängla Eklund – sistaårsstudent på juristlinjen vid Stockholms universitet och projektledare för Institutet för juridik och internet. På önskelistan står ett tungt skrivbord. Murriga färger. Väggar täckta av bokhyllor i mörkt trä och tjocka bokryggar. Och så Sveriges Rikes Lag – Änglas främsta vapen i kampen mot näthatarna. 

 

Hon funderar lite och leder oss genom uppför "Stairs of dome" – som är det allmänt vedertagna namnet på trappan upp till tentasalarna –  och in genom korridorerna på andra våningen. Här finns böcker överallt. I bokhyllor och i travar på skrivborden inne i arbetsrummen. 

 

– Jag älskar den här miljön. Så mycket samlad kunskap, att få vara så nära den är ett privilegium, säger hon. 

 

Den där murriga miljö vi söker är dock svår att hitta. Här är ljust och lätt. Modernt. 

Institutet för juridik och internet är en ideell organisation som bildades i februari 2013 av juridikprofessor Mårten Schultz och Filippa Sjödén. De var frustrerade över att näthatarna kunde härja fritt på nätet och att det inte fanns ett tillräckligt rättsligt skydd för dem som drabbades. I dag består organisationen av studenter vid Uppsala och Stockholms universitet och ett nätverk av rådgivare som är professorer, verksamma advokater,

pensionerade domare.

 

TV3:s tittare kanske känner igen Institutet för juridik och internet från tv-serien Trolljägarna, där en av Änglas medarbetare deltog som expert. Grundaren Mårten Schultz medverkar ofta i media när näthat debatteras. Några dagar efter vår intervju träffar Ängla och Mårten prinsessan Sofia, som har ett engagemang mot kränkningar på nätet genom Prinsparets stiftelse. Dessutom håller de föredrag för lärargrupper, föreningar, skolor, i domstolar och i riksdagen. 

 

– Att sprida kunskap och skapa opinion kring näthat har blivit en viktig del av det förebyggande arbetet, säger Ängla.

 

Men pengarna de får in på att föreläsa finansierar också den ursprungliga delen av verksamheten – att hjälpa de som blivit kränkta på nätet. 

 

- Våra klienter behöver aldrig stå en ekonomisk risk. Det är helt gratis.  Det kan vara så att polisen inte inlett en förundersökningen eller att förundersökningen lagts ner. Då kan vi hjälpa till att hitta andra vägar för att gå vidare med processen.

 

Det finns en rad olika lagparagrafer att bolla med när det gäller kränkningar på nätet. Ängla kan dem på ena handens fingrar. 

 

– Förtal, olaga hot, förolämpning, ofredande och sexuellt ofredande är de fem vanligaste. Om vi  inte lyckas passa in ärendet där så brukar vi titta på några andra. Sexuell posering av minderårig är en. Och om vi inte kommer åt det på något annat sätt så kan man ibland hänvisa till exempelvis upphovsrätten. Att någon spridit en bild som man inte har upphovsrätt till.

 

 

Insitutets första klient var Julia, en 21-åring som hösten 2012 drabbats av en massiv hatkampanj på Facebook i samband med ett inlägg hon gjort på Hennes & Mauritz hemsida. I inlägget riktade hon kritik mot att klädjätten sålde en tröja med ett tryck av hiphop-artisten Tupac Shakur, som var dömd för sexuella övergrepp. Kort därefter hade hon fått närmare 3000 kommentarer, vissa med hot om att hon skulle våldtas och dödas på alla upptänkliga sätt.

 

Polisens förundersökning lades ner, men efter att Uppdrag Granskning tagit upp hennes fall ringde Mårten Schultz och frågade om de fick driva hennes fall vidare. Institutet för juridik och internet hjälpte henne att skicka krav på skadestånd till några av de som låg bakom hoten, med hot om att driva fallet vidare till tingsrätten.

 

Sedan dess har organisationen använt samma metod för att driva in skadestånd till människor som blivit utsatta på nätet.

 

Men alla fall är inte juridiskt hållbara.

 

– Vi kan inte hjälpa alla. Någonting kan uppfattas som väldigt omoraliskt med många otrevliga kommentarer,  men som inte är ett brott. 

I vissa fall där där det inte går att koppla det till ett brott så kan organisationen hjälpa till att få bort vissa sökträffar från Google. 

 

– Efter ett beslut i EU-domstolen har man i vissa fall rätt att få länken bruten om informationen är kränkande och inverkar på ens liv. Det innebär inte att uppgifterna försvinner, men de kommer inte upp när man söker på Google. Det går också använda sig av upphovsrätten. Om någon snor en selfie lägger upp med kränkande kommentarer och man har svårt att visa att det är förtal så kan det faktiskt vara ett upphovsrättsbrott. Då kan man komma åt det den vägen. 

 

Framför Ängla på bordet i ett av mötesrummen på juridiska institutionen ligger Sveriges Rikes Lag uppslagen. Här finns redan de paragrafer man behöver för att veta vad som är olagligt och inte på nätet.

 

Men snart kan lagen komma att moderniseras I början av februari 2016 presenterade regeringens utredare ett förslag på hur man kan med små justeringar av lagen kan göra det lättare att komma åt kränkningar som sker på nätet. 

 

Utredarna vill bland annat att det ska bli straffbart att sprida bilder eller uppgifter om någons sexliv eller hälsotillstånd, göra det lättare att fälla den som skriver hatiska inlägg för ofredande. Den som äger en plattform ska också ha ett större ansvar för vad som skrivs på den. 

 

– Jag tycker att lagförslaget är jättebra. Det handlar till stor del om att modernisera det som redan finns.

 

Förslaget är också ett kvitto på att Ängla och andra eldsjälar bidragit till att få skutan på rätt kurs.  Men fortfarande finns mycket kvar att göra. 

 

– Det finns fortfarande en loj uppfattning om att är man på internet får man internet tåla. Om jag skulle säga något till dig på Ica skulle det inte accepteras. Men om du säger samma sak på internet så är det helt fine. Det finns också en okunskap hos många poliser och åklagare, även om det finns undantag, säger hon.

 

När vi lämnar känns det plötsligt helt rätt med de bilder vi fick – på Ängla i den ljusa och fräscha miljön. Lagen är på väg att fräschas upp. Efter studierna vill Ängla fortsätta att jobba med juridiken kring internet och försöka få lagen att komma i fatt mörkermännen på nätet. De som hatar där ska få samma straff som den som kränker någon annan på Ica.  

 

LÄS OCKSÅ

Så säger lagen om Periscope

 

DISKUTERA:

Har du blivit utsatt eller utsatt någon för näthat?

 

FÖRDJUPNING

DN Debatt: Så kan hatet på nätet stoppas med nya lagar

Juridikinstitutet: Vad är näthat?

Medierådets elevmaterial: No hate

Medierådets elevmaterial: Vad får du inte skriva på nätet?

Dela